Bä

bä

BÄ!

Not sure if I GET it. Stan Getz it?

Forumet verkade dött, så jag började göra en gettråd, ungefär en om dygnet. Hann med ca 2 innan nån han skriva nåt annat. Forumet är inte helt dött trots allt.

Ah-bäää.

Ja, vad gör man åt forumets dåliga rykte i vissa kretsar, okändhet i andra, den dåliga dragningskraft ett inaktivt forum har och moderatorer med låg och (ofta neråt-)varierande dagsform och i ena fallet massor med annat att göra…

̈́
I brist på vettiga ideer så startar man två gettrådar.

Då gör jag ett OT-hopp åt sidan:

Antilop.

Så fungerar social getighet – och så kan du träna den

Geten tar ögonkontakt med antilopen. Ögonkontakt är viktig för samarbete och samarbete är viktigt för social kompetens, hade geten läst i en gammal DN den hade hittat vid en rishög just där savannen övergick i de berg där geten bodde, innan den åt upp DN:en. (Tidningen hade tillhört det svenska safariparet Fåårehorn från Gettendal, som med den hade försökt tända rishögen så att den blev en lägereld, men misslyckats. Hemma i herrgårn hade alla eldstäder självdrag i höga skorstenar, här fanns det bara självdog.)

Antilopen känner sig hotad och sänker huvudet. Geten tänker att antilopen behöver träna sig i aktivt lyssnande. Kanske har den haft föräldrar som de inte fick bräka för, eller vad nu antiloper gör, medan de betade? Eller som de bräkigaste bara fick bräka på för och bräkassera de andra? Så lätt det är att trampa ner någon som är ung och grön så att den går bet på själva livet, tänkte geten filosofiskt.

Under tiden geten tänker och undrar hinner antilopen stånga geten. Lyckligtvis är geten en get, så den hinner hoppa åt sidan så att det bara blir en hudrispa. Geten tänker att den kanske lever i en intensiv värld där den har svårt att sortera intrycken. Det faller den in att den kanske inte borde pröva den sociala kompetensen hos ett lejon. Något har get i alla fall lärt sig av den här dagen med. Men tänk bara om get vore människa, så mycket klarare allt skulle te sig för get!

Å andra sidan är man inte en gnet heller, tänker geten litet senare. Alltid något. Eller också inte. Kanske är livet enkelt nog för en gnet?