Jag vill ha matlådor från Schubbe och Inco. Alla andra matlådeleverantörer levererar något annat än mat och/eller är så NPF-ovänliga att det fanimig måste vara med flit. (För inte kan det bero på att de inte lyssnar på tilltänkta mottagare, så oförnuftig kan ju ingen vara.)

Ni kan väl båda behöva en hacka extra (duger en som jag har råd med?). Försök inte smita.

Kommer du hit och hämtar dem så.

Tja, jag är rätt nöjd antar jag, fast nästa gång ska jag ha mer fyllning i varje och kanske låta bli att oroa mig för att vaniljkrämen är för lös.

Dagens vaniljhjärta, som förvarats gräddat i en burk på torr, mörk plats, var mjukt när det förtärdes, så det verkar vara bäst att grädda precis innan servering och precis så många som går åt. Det var fortfarande gott förstås, men sprödheten saknades, vilket drog ner helhetsbetyget.

Senare i veckan ska jag ta fram ett av de sedan tidigare gräddade, frysta hjärtana, kolla hur pass mjukt eller sprött det är och sedan troligen bränna på det lite snabbt i ugnen och se hur det blir.

good, gastrofysik ftw

Det frysta, gräddade hjärtana hade faktiskt behållt det mesta av sin sprödhet -- mer än jag förväntade mig och helt klart mer än det som förvarades i skafferiet. För optimalt resultat kan man även köra dem i ugnen några minuter.

Det frysta, ogräddade musslorna fungerade utmärkt att grädda. Jag lät dem ligga en liten stund medan jag åt middag, men man kan säkert grädda dem direkt från frysen, vilket jag dock aldrig testade.

Båda metoderna fungerar bra, men för optimal sprödhet är den senare den bättre av de två.

Nästa uppgift är att frysa in färdigjästa, ogräddade brödbullar. Det är särskilt intressant för bröd som gör sig bäst med en knaprig skorpa.

Planen är att vid nästa baktillfälle (som infaller om ungefär 2,7 storbullar) välja ut två frivilliga brödbullar att placeras för sig, på en egen bricka för att underlätta överföringen till frysen, och på varsitt ark plastfilm, för att underlätta inslagningen, under den sista jäselsen och sedan, när bullarna jäst klart, försiktigt, för att undvika att luften går ur, slås in i detsamma innan de placeras i frysen. Kommer de frysta bullarna behålla sin färdigjästa form?

Hur mycket hinner bullarna jäsa ytterligare innan de fryst in helt?
Borde jag kanske korta jästiden lite för att kompensera?
Risken är att om bullarna får jäsa för länge kan de falla ihop.

Vid närmare eftertanke måste jag nog inte slå in bullarna i plastfilm direkt utan kan göra det när de fryst in istället. Då kan jag samtidigt lägga in dem i fryspåsar. Inslagningen i plast är viktigast om bullarna ska förvaras en längre tid i frysen och klarar sig nog bra utan den tid det tar för dem att bli helt frysta. För att korta infrysningstiden (och minska risken för överjäsning) skulle jag kunna ställa in frysen på superfrysning (vilket dock förstås kräver lite mer energi och kanske är onödigt för de små mängder jag till en början kommer experimentera på).

När de senare är klart till drabbning för jag över bullarna från frysen och direkt till ugnen och lär väl få öka gräddndingstiden litegrann. Plastfilmen tas lätt bort när bullarna är frysta (innan de placeras i ugnen), så då behöver man inte oroa sig för lufturgång.

Ett alternativ är att frysa in bullarna ojästa, men då är frågan vad som händer med jästcellerna: Kommer de behålla sin expansionskraft? Det tar även lite längre tid, eftersom man måste vänta på att bullarna tinar innan den sista jäselsen kan inledas.

Håller på att koka älggryta igen på sådant som jag råkade ha hemma: ett par morötter, en röd paprika, svarta och röda vinbär, tranbär, en klick lingonsylt, russin, enbär (det blev visst över en halv burk; enbär är gott), lagerblad, 5-6 vitlöksklyftor, biofoods ekologiska grönsaksbuljong, salt, vatten, och så älggrytkött förstås. Det får puttra någon timme i tryckkokaren.

Nu har det kokat färdigt. Jag har tillsatt lite kallpressad rapsolja. Grytan serveras med ris.

Mat som jag tål! Yay!

Den här tråden är fruktansvärt hänsynslös. Och av någon anledning blir jag som hungrigast när det bara räknas upp ingredienser och visas bilder av mästerverken och inte berättas om problem bakom eller visas alla stegen i ett arbete jag borde ha fötts med tjänstefolk till (jag har ju ASCHBERGER för fan!)…

Inte råkar jag bara ha sånt där gott hemma heller. Är det normalt att ha det? Är jag hemmablind?

Nå, borde väl postat även det här i avreageringstråden. Inte meningen att försöka bli den enda som vågar posta.

Nu ska jag försöka höja blodsockret med en lättlagad extrapriskorv, olaglig potatissallad och olagad tomat.