Här lagas det makrobiotiskt ikväll. Om det sedan äts makriobiotiskt är en empirisk fråga... Sonen hävdar att det luktar gott, och det låter ju lovande, men jag är aningen skeptisk till bönmison och umeboshipastan (från ett mycket kladdigt paket som kommit med posten) som skall i på slutet i okokt form för att bevara de fina enzymerna.

Det blir en mustig variant av misosoppa enligt recept av en Karin Fredriksson på facebook som håller på att skriva en makrobiotisk kokbok och som personligen fermenterat geggan jag har inhandlat per post. Soppan innehåller, förutom geggan, olika slags rotfrukter och grönsaker och lök och kokosolja och wakamealger och bönor och råris.

Och den sörjan tänker du äta? Frivilligt?
Jag är inte direkt kräsen, men beskrivningen låter fullständigt vedervärdig.

Det låter förvisso intressant och är säkert jättenyttigt för magen etc, men om det gäller att äta det hela, då går jag på nallens linje i denna fråga.

Själv ska jag strax äta rester från igår i form av matig sallad gjord på rostade körsbärstomater, paprika och squash; babyspenat, bulgur, fetaost, vinägrett, salladsbönor och hembakt bröd med skinkpålägg.

Till helgen tänkte jag tjuvstarta årets påsk och samtidigt inviga mitt nya "testa samtliga recept i senaste numret av ICA:s medlemstidning"-projekt genom att tillaga en "påsklunch med smörrebröd".

Det lät som en intressant makrobiotisk måltid, Inco!

Jag försöker införa en vegodag i veckan och minst två vegetariska. Rött kött endast en dag, följt av kyckling (tar emot - TÄNK om det ändå fanns lyckliga hönor/tuppar att köpa) och två med fisk.
Är beredd att hoppa över kycklingen helt ju mer jag tänker på det. De där växande barnen får väl äta bönor och nötter.

Hemskt att jag är så ointresserad av matlagning! För jag är verkligen det.

Soppan var fullt ätbar. Jag gillar faktiskt mat som känns levande på det sättet. Jag mår bra av det och förknippar maten med måendet det ger. Dock får jag erkänna att Schueberirds beskrivningar får det att vattnas i munnen på ett helt annat sätt.

"Laga samtliga recept i tidningen"-projektet har idag inletts med att jag gick 7 km till en affär som visade sig vara nedlagd, så jag blev tvungen att gå in nästgårds hos konkurrenten. Nu finns hursomhelst alla ingredienser hemma till imorgon.

Jag testade två recept ur den tidningen idag faktiskt, snabbgravad lax med flädersmak och raw blomkålscouscous. Tlillsammans blev det lite väl många smaker.

Nästa recept blev helstekt kyckling (150 grader, 2 timmar) fylld med diverse godsaker och risonisallad till, fast jag "råkade" äta upp risonisalladen medan jag väntade på att kycklingen skulle bli klar, så kycklingen åts för sig, men gott blev det hursomhelst, förutom att risonisalladen fick väl mycket smak av sesamoljan, som jag blev tvungen att skarva med när olivoljan tog slut, fast den gick ner den också. Imorgon fortsätter jag med kycklingen, men med rostad sparris och pistachvinägrett som tillbehör.

Hur gör jag om jag vill ha min tapenade tjockare i konsistensen? Det gör i och för sig inte så mycket att den är lite lös, eftersom jag ska ha den i ett urgröpt småbröd, men idealt sett borde den vara tjockare. Jag prövade att ha i arrowrot, men det gjorde ingen som helst skillnad.