http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7422237.ab

Suck.


"Gudrun Schyman startade halv nio i morse en grill på Almedalen – och brände 100 000 kronor. "

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7422730.ab

Chatta med Schyman. Fråga henne exakt hur dum i huvudet hon är..

Vad hade du sagt om det varit Frank Zappa som bränt pengarna?

Att han var dum i huvudet! Sen hade jag hälsat honom välkommen hem från graven och bett honom göra musik igen!

KLF var värre, de eldade opp en hel miljon... PUND!

http://en.wikipedia.org/wiki/K_Foundation_Burn_a_Million_Quid

Tack Svante, då behövde jag inte anstränga mig

Just checking... (och jo, jag vet att Frank Zappa är död)

Alltså, just NU är det handlingen jag reagerar mot. Förmodligen HELT enligt hennes planer som den 40årige man jag är.

Sen att jag irriterar mig på människan mer och mer, trots att jag tyckte hon var en cool katt när hon gick på docklands, trots att hon inte besvarade mitt mail om saken.

Frank Zappa isnt dead, he just smells funny!



”Jazz is not dead, it just smells funny.” Frank Zappa

Jo, tanken är ju förstås att vi könsmaktspatriarker ska uppmärksammas på att alla kvinnor överallt har lägre lön än alla män överallt. Problemet med kvinnors lägre lön är dock förstås mer komplext än så (som allt annat) och Gudruns utspel presenterar ju inga som helst lösningar som det jippo det är. Med lite tur kanske det är någon könsmaktspatriark någonstans som tänker efter, men det ska vi nog inte räkna med.

Bränna pengar känns som en grej som redan besuttna människor som inte vet pengars verkliga värde gör, så risken är stor att jippot bara förstärker mångas bild av feminister som världsfrånvända hysterikor.

Bortsett från att jag inte tror Schyman har en så enkel bild av mans- och kvinnolöner håller jag med Schueberird, Och oavsett andra kvaliteter måste man nog vara en världsfrånvänd överklasshysterik** för att kunna komma på något så urbota smaklöst som att bränna pengar i stället för att skänka dem till några av de många som inte har tillräckligt av dem och som man till och med vet finns.

Påminner mig om Hasse Alfredsons skånske godsägare gjorde med det där arrendebeloppet hans arrendatorer nästan hade haft ihjäl sig för att få ihop till, medan han predikade för dem att det inte var pengarna som var det viktiga, utan moralen.

Ingen bra reklam för redan svårinflörtade insikter om strukturellt förtryck och sådant. Tycker jag då - fast hur "folk" reagerar har jag inte orkat försöka ta reda på.