Ja då kan jag nog inte hjälpa till dessvärre. Kramar i största allmänhet är det ingen större konst att skaffa sig, men hon-och-jag-mot-hela-världen-kramar, där snackar vi konst.

Jag tycker nog att herrn är en aning kräsen.

Men jag håller med Meppe om att det finns en hel del slentrianmässiga kramar som man kan vara utan, även om jag kommit att bli mer krambenägen själv på senare tid då jag tar seden dit jag kommer. Jag har faktiskt ganska lätt för att känna tillit till människor och tycka om dem. Det är inte så att jag idealiserar människor, utan snarare så att jag tycker om dem just i sin mänsklighet inklusive fel och brister.

Dejter är inget jag springer på särskilt ofta, jag heller, men jag har vänner och närstående som gör det titt som tätt, mycket som ett sätt att lära känna människor utan större förväntningar. Jag är mer sådan att jag intuitivt blir nyfiken på vissa människor. Bjuder någon sådan ut mig på dejt kan det vara riktigt trevligt. Jag har en som jag regelbundet dejtar utan att vi umgås på annat sätt. När vi träffas är det alltid fest, liksom, picnic eller restaurantbesök eller något motsvarande. Vi äter gott i mysig miljö och berättar vår livs historia för varandra och kramas.

Jag klänger inte gärna på vem som helst, jag heller. Dock har jag som sagt gått en kurs i inkännande beröring (det handlar mycket om att säga både nej och ja, så man behöver inte göra något som man själv inte vill), och funnit att det känns bra att ge någon annan den där kramen som de så väl behöver men saknar i sin tillvaro (för deras del handlade det då alltså inte om någon hon-och-jag-mot-hela-världen-kram, utan om att få bli omhållen och berörd en stund). Man kan mötas där och då, tillfälligt men inkännande och sårbart och inte ett dugg ytligt.

Men vad skulle poängen vara i att acceptera en kram av någon som inte skulle vilja veta av mig om dom visste vad jag är för person?

Ingen alls. Folk som inte vill veta av folk brukar jag generellt undvika.

Nja, kräsen och kräsen. Det är kanske på samma sätt som att du troligen inte vill ha sex med någon bara för att du gillar personen. Visst, normen är sådan att kramar anses vara inklusivare än sex, men på samma sätt som andra kanske vill bevara sex som något exklusivt, så vill jag bevara kramandet som något exklusivt, så att det inte tappar i värde.

Med andra ord, bara att ge upp för min del.

Eller inse att det troligen finns en hel del människor som visst vill veta av dig.


Okej, då förstår jag bättre. För mig har kramar varit någonting väldigt exklusivt en gång i tiden, men jag missade så mycket då att jag valde bort det. Nu är det nog mer av en ingång till att komma närmare människor. Det har dock inte gjort upplevelsen av kramen med en speciell människa att kännas mindre värd. Inte alls faktiskt, snarare tvärtom, men däremot är jag numera mindre snar att ta för givet att det är något stort och märkvärdigt för den andre om kramen känns speciell.

Hur som helst antar jag att det här inte är något för er då...

https://www.facebook.com/events/779755115393755/?ref=3&ref_newsfeed_story_type=regular&fref=nf

Jo, säkert...