Det låte ju väldigt luddigt, men jag tänker mig att det kan vara väldigt beroende av sammanhanget och mina förutsättningar för stunden. Ibland kan det vara alldeles otroligt livsbejakande att överhuvudtaget lämna sängen och acceptera att en ny dag börjat och att det är dags att göra något, eller att äta innan hungern gör det omöjligt att tänka tillräckligt klart för att känna igen hungerkänslorna. Andra gånger kan det vara att träffa nya människor eller bada naken.