Visst finns det folk med andra utseenden än vårt. Människor som lever på landet och är litet öppna för andra livsformer kan nog berätta en del. Till och med jag vet en gåskarl som gick sin runda varje morgon för att se till att alla ankorna och fåren var kvar och hade det bra och sedan gick raka vägen till bonden för att avlägga rapport. Var det något under dagen som han inte själv klarade kunde han gå till bondmoran och nypa henne i baken, om bonden var ute, men gällde det sådant som att gå emellan när ett par ankor bråkade, säga till någon som lekte för hårdhänt eller skrämma bort en lekatt klarade han det utmärkt själv. När han blev gammal och stel och började se dåligt fick han hjälp av sin hustru, som visste lika bra som han vad som ålåg en ansvarskännande gåskarl. Men sexister var de uppenbarligen. Det där hade ingen människa lärt dem och jag vet inte varför de skulle ha varit unika.

usch vilken historia
Men att höra skillnad på olika individer bland vilda djur är få förunnat.

Du fick mig att minnas Max min lilla kråka jag hade som barn.

Jo, det känns fortfarande sorgligt det där. Det var iaf. roligt att få en inblick i skatornas värld och lära sig lite om hur de fungerar.

Men den där lilla skatan...