Bläddra i mitt ritblock. Jag kunde uppenbarligen rita söta drakungar i februari 2011. Dessutom hitta jag en annan bild. Utan drakar, men med himmelsblå text. Gillar bilden och allt den står för. Rita den i juni 2013 (med musik på via en film) och har aldrig gillat att rita något så mycket. Dessutom tror jag bestämt att jag behövde en påminnelse. Tror aldrig jag tagit så lång tid på mig att skriva 9 ord när jag visste vad jag skulle skriva. Men att blanda färger var ett litet projekt. Hur får man hudfärg när man inte har en penna med hudfärg?

Dessutom bevisar det att jag var tillräckligt smart för att se på lejonkungen den 7 juni 2013. Aningen smartare än att gömma sig under filtar, vilket var vad jag sysslade med ½ år senare...

Och på tal om att jag gillar bilden... Borde ändra "will be" till "are". Uppdaterad version kanske...

Jobbat.
Gråtit över en liten fågel.
Undrat var alla nyckelpigor tagit vägen.

Undrat vad tusan jag tänkte för 4 år sedan. Jag begriper ingenting...

Jagat runt i lägenheten som ett jehu och röjt undan, letat efter borttappade saker och rutit med till gamla låtar av Stefan Sundström som jag av någon anledning plötsligt kände för att lyssna på. Provat en vansinnigt fånig ritual för att städa undan negativa vibbar. Det kändes symboliskt bra, hur vansinnigt det än är. Det är ju riktigt roligt att slänga salt omkring sig överallt där man har varit på dåligt humör. Mycket salt blir det. Och jag vet inte om möblerna och den andra bråten uppskattade att få Mozart spelad för sig, men jag blev faktiskt lite lättare till sinnes själv. Haha! Att kasta salt omkring mig till Eine Kleine Nachtmusik måste jag bara göra fler gånger. *fnissar lite lätt vansinnigt*

Vart i Växjö med mannen och köpt ny tv.

Var på en matrundvandring. Korven var extra god.

Jag har haft så vansinnigt roligt! Jag tror att jag typ har skaffat en ny "bästis". Vi låg och pratade nästan hela natten, om i princip allt, och idag åkte vi iväg till vad vi trodde skulle vara ett visst havsbad men som låg på ett helt annat ställe, men efter många om och men och en del irrande hittade vi ett helt fantastiskt ställe med avsides badklippor. Vi badade nakna och låg och flöt i vattnet länge. Det var varmt och skönt och soligt, tills det plötsligt blev ett väldigt lokalt oväder men fortfarande var varmt, särskilt som klipporna var så uppvärmda. Så då åt vi vår matsäck under filtar, och sedan strålade solen igen så att vi ville bada igen. Och hela tiden hade vi massor att prata om och skratta åt. Det var nog ett av de bästa dygnen i hela mitt liv.

Jag var ut. Hittade en lunchplats för imorgon. Har haft väntad (ingen) framgång med att reda upp kaoset jag har i den där runda saken ovanför axlarna som konstant ställer till med något.

Jag är jätte glad för din skull ! Det är du verkligen värd!

Simmat drygt en kilometer i Mälaren, från bara några hundra meter ifrån där jag bor hela sjövägen till en utomhusbadstrand som ligger ca 1,4 km landvägen ifrån där jag bor. Behagligt ljummet ytvatten och en bit ner. Dessutom blev det liksom som att simmade rakt mot solnedgången. Vilket kändes som en schysst upplevelsebonus!