Det gick inte bra för vår lilla skata.
Vi har gått och letat efter den i några dagar nu och hoppats på att hen lärt sig att flyga till slut och därför inte gick att få syn på.
Men så hittade dottern en död skata under en buske igår och idag gick jag dit för att se efter och det ser ut som vår lilla tappra fågel. Det är inte så mycket kvar av den men jag tycker mig känna igen hur stjärtfjädrarna sitter längst in mot kroppen, de är liksom blottlagda där och så stämmer färgen. Hen hade en väldigt fin metallisk glans, lilagrönblå melerad.
Sov gott lilla skata.