Jag är fortfarande igång.

Har just kommit hem efter ett pass core. Skönt efter en vecka då det där med träning liksom inte blivit av. Veckorna ensam med sonen bjuder inte på så många tillfällen. De där fibromyalgipunkterna är skönt varma och inte alls ömma. Det skall bli skönt att kunna hålla igång i en vecka igen, med pilates och yoga och core.

Kan ni ligga på mage med knäna böjda i 90 graders vinkel och lyfta upp benen, fortfarande böjda i samma vinkel, och fortfarande ha båda höfterna förankrade i golvet? Första gången kändes det fullständigt omöjligt för mig, kunde inte för mitt liv begripa vilka muskler som skulle kunna kirra den biffen, men nu går det faktiskt, om än inte inte så där lysande.

Annat är jag betydligt bättre på. Det är ingen konst för mig att vika mig dubbelt med ansiktet inborrat i knäna med benen raksträckta och fötterna flexade uppåt, eller att korsa benen tätt intill kroppen med ena knäet rakt ovanpå det andra och lägga mig framåt medan jag sitter stadigt med båda sittknölarna. Sådant som kräver styrka i gäddhängsmuskeln tenderar däremot att göra mig lite grinig.

Hemmaträningen fortsätter alltjämt.

Det kan vara inbillning, men det känns som att det har blivit lättare, särskilt den i början väldigt jobbiga övningen där man ligger på rygg, för upp benen så att fotsulorna pekar mot taket, för ner benen igen och sedan återigen för upp dem strax innan de rör vid golvet (i början vilade jag dessutom mellan varje benuppförning, men efter att ha pratat med en kompis om det, så började jag försiktigt testa att inte vila mellan, vilket de första gångerna var ännu jobbigare, men det tycks ha blivit lättare nu). Dessutom kanske jag blivit lite vigare vilket troligen underlättar.

Armhävningar har jag å andra sidan fortfarande inte blivit riktigt klok på - i och med att man kan ju göra dem på så många olika sätt:
- med armarna långt ifrån varandra eller närmare varandra,
- långsamt eller snabbt,
- grunt eller djupt.
Är det någon som orkar utreda åt mig om de olika varianterna tränar olika muskelgrupper eller bara är olika jobbiga?

Den här gången har jag sett till att äta ordentligt och att alltid ha lämplig mat hemma (det går åt en del ägg och keso just nu (jag kokar dock mitt dagliga ägg; råa äggulor kommer jag aldrig börja dricka)).

Man tränar väldigt olika muskelgrupper med olika slags armhävningar. Har du armbågarna tätt intill kroppen (de skall inte peka utåt åt sidorna då) är det gäddhänget (tricepsen), och har du armarna brett isär är det bröstmusklerna. Mer än så har jag inte koll på i skrivande stund.

Okej, tack för svar.

Då får jag ta och läsa på mer ingående. Har man till exempel någon praktisk nytta av bröstmuskler? Vid bakning märks det att jag är rätt svag i armarna, så där kan jag se en direkt nytta av rätt sorts armträning.

Jag är rätt övertygad om att man har nytta av alla sina muskler. Och de jobbar ju i par, så om du behöver träna en muskel så behöver du också träna dess partner för att inte riskera felbelastning av kroppen. Om du sitter mycket vid dator tror jag att det är en god idé att träna alla musklerna från rumpan och upp till skallen för att undvika belastningsskador.

Den här boken har jag länge tänkt köpa sedan jag bläddrade i den hemma hos vänner. Den verkar superbra. Den visar precis hur olika muskelgrupper och senor hänger ihop och vad för slags tänjning man behöver för olika syften.

http://www.adlibris.com/se/bok/stora-stretchboken-9789173630139

Generellt: går man igenom alla maskiner på ett gym, så är det de maskiner man presterar sämst på, som man har störst behov av att träna upp.

Ja, precis. Jag tänker att träna är något som är bäst att göra allsidigt, så att musklerna är kompatibla med varandra funktionsmässigt. Det är ju ett helt system som skall arbeta tillsammans. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk, heter det ju.

Jag tänker aldrig sätta min fot på ett gym, men jag förstår poängen. Jag får väl försöka göra olika typer av armhävningar varje tillfälle och känna hur det känns - och kanske även utöka med fler övningar. Jag ser det hela som en lång process där jag inte behöver ta allt på en gång utan låter det komma vartefter. Jag tänker heller nte bli något muskeldunder, men eftersom jag märker att kroppen mår bättre av träningen, så fortsätter jag.