Den här månaden har jag verkligen lärt mig uppskatta att man vet var konsekventa människor står. Ingen jävla gissningslek och ändra sig med 5 minuters mellanrum.

nallen: Din samhälls- & människosyn är bland det mest groteskt nyliberala och socialdarwinistiska jag har råkat på hitom öppen fascism! Du ska dock ha cred för att du är fullkomligt brutalärlig med var du står, så att man vet var man har dig.

Hur blandade känslor kan man ha, och hur länge, utan att gå i bitar?

Väldigt blandade. 3 månader.

Nästa fråga!

Mhm... Gör det ont att gå i bitar? Tre månader går snabbt...

Och varför faller jag så hårt för motsägelsefulla velpottor?

Bara en tanke:
Kärlek som gör ont i magen är inte alltid kärlek.
Det kan vara något sjukligt, ett tvångsmässigt mönster.

Glöm inte "kvinnor som älskar för mycket".
Trigger points: osäkerhet och velande från henom -> oj vad kär jag känner mig!
Piip: wrong trigger.

Mm, jag vet. Men det är inte så. Och det var inte det förra gången heller. Vissa människor är bara värda allt, helt enkelt för att de hittat nyckeln till en väldigt speciell vrå av ens hjärta.

Ja.



För att de är spännande.

Det här går ju bra det här. Jag förutspår att någon snart kommer att be mig bli orakel på heltid och ge mig en frågespalt i det lokala bladet.

Okej.

Heja Schubbe!!!

Jag är förvirrad. Försöker få en snabb överblick och uppfattning om de finska kandidaterna till EU-valet och fatta vad de olika partierna vill och står för. Dels är finskan otroligt krånglig när den är på en vuxen byråkrati-nivå och dels så känns flera av kandidaterna som tagna ur någon sorts horrorkomediserie.
Imorgon ska jag rösta.
Och antagligen inte på honom: http://en.wikipedia.org/wiki/Olavi_M%C3%A4enp%C3%A4%C3%A4