Men alltså... Grabben hade inte tagit bort sina aggressiva och korkade inlägg, utan bara blockat mig. Ja men desto bättre för mig då - då syns det ju hur han gjort bort sig. Hur tänkte han då egentligen?

Är det vanligt? Att man blir blockad för att man INTE kör med personangrepp tillbaka, utan möter upp med seriösa argument i vänlig ton?

Alltså, på hur många olika sätt kan man vara på fel sida om ån egentligen? Den slingrar sig, den rackaren.

Heta linjen

Jag hatar rim...

Fan så tråkigt det ska vara. Var tog alla inspirerade nerdar vägen och var i helvete kom alla mossiga familjetofflor ifrån?
Sura.

Jag är fortfarande här - och fortfarande inspirerad, men jag kan inte bära upp hela forumet själv.

Skriver vi verkligen SÅ mycket om familjeangelägenheter? Det tål att tänkas på. Min son är ju också aspie och jag oroar mig för honom, men jag kanske kunde skriva om det någon annanstans i första hand... Det där med inspiration går i perioder. När det är tungt så är det tungt, liksom. Önskar att jag orkade vara så kreativ som vissa här är. Jag har tecknat en del porträtt på sistone, men världen är mindre än vad man kan tro och personen i fråga har ett säreget utseende så jag känner inte att jag kan lägga upp bilderna trots att det inte är någon härifrån. Dessutom är det väl inte särskilt kreativt att bara teckna av någon från foto.

Själv är jag lite väl upptagen av att ta mig upp ur ett mentalt blåskärmskaos.

Jag måste bli klar med mitt projekt innan sommaren; annars är jag typ rökt, så jag har inte så mycket tid till annat längre. Andra verkar inte heller ha så mycket tid längre.



Om inte annat kanske din son inte vill ha sitt liv utfläkt här!?

Det är svårt att veta också om någon längre är intresserad av mina monologer, så jag är väl inte lika benägen att ägna fåfäng tid åt att göra det, som inspirerar mig, presentabelt (med foton och text etc...). Att anstränga sig med något och sedan inte få någon respons alls blir lite som att kasta pärlor åt svin.