Ur led är tiden. Jag brukar befinna mig i ett smärre pms-helvete av nedstämdhet, trötthet, ångest och irritation i minst en vecka per månad, men icke den här gången. Hade huvudvärk och var trött igår bara.

Undrens tid är inte förbi.

Du är gravid.

Jag är fan inte gravid.
Inte resklar heller - avresa om 3h och 3minuter and counting.

Kusiner är viktiga släktingar för barn va? Jag intalar mig det. Det stämmer nog också med tanke på att jag minns mina egna kusiner från barndomen, en var sur och arg jämt, en annan var liten, rolig och söt. En tredje fanns bara där och var, liksom.

Någon sorts plattformsbyggande för framtiden.

Vem?

Eeööh, du.

Nä, det rinner röd kroppsvätska ur mig.

Äsch då.
Det bara ser ut så.

Vad? Nej men jag är inte gravid. Jag hade bara inte grav pms den här månaden.

Vi pratar igen om nio månader.

Nejmen.
Okejdå.

Jag har resfeber och måste trakassera folk för att lugna nerverna lite.

Men CRA, nu blir jag nojig fast jag inte ens kan vara gravid nu. Är jag det så är jag Jungfru Maria.

Mja, vi känner ju till Jesus.

Det är lite spännande att vara kvinna ändå, man vet aldrig! Det kanske kom någon änglaman på besök under natten och så sitter man där...på smällen.