För den delen var det det kommentarfältet där 2 kommentarer påpekade det uppenbara. Även om jag inte hörde... 1 rad bort... Mitt försvar är att jag inte kunde ta in infon vid det tillfället. Tunnel-BSOD eller vad man nu ska kalla det. 1 vecka senare accepterade jag faktum.

Tjeckska ser ut som fel stavad polska. Och jag leta efter tyska. Kan inte leta på amazon om jag inte vet vad jag letar efter. But give me Czech and I get transported to a pretend tavern in a pretend town.

Och så blev det den 11 april 2011... Hösten är här. Eller kanske en polsk sommar. Måste komma tillbaka till det här inlägget i sommar så att jag inte är genomblöt när jag stiger på spårvagnen igen.

Och jo... Jag hitta tyska...

...

Tyska akinatorn gissa rätt...

The akinator thing is upside down. The English is clueless and the German gets it right fast. För den delen, när jag inte protesterar säger det något. Gäller båda tyska gissningarna.

Och kreativitetspoäng hitåt, tack. Det där var sarkasm. Men jag lyckas ju faktiskt fatta när jag drömmer.

Beverly hills, inte LA. Är på tyska amazon.

När jag just slängt soporna och skulle iväg för att handla förnödenheter idag blev jag stoppad av en gladlynt ung man med tre soppåsar och en öl i händerna. "Eh, ursäkta, du, var ligger soprummet?" frågade han. Jag visade honom var det ligger varpå han svarade "Aaah, ja, men du, det står ju till och med 'soprum' på dörren, haha! Det är lite party här hos en polare då va så jag tänkte jag skulle vara lite schyst och slänga soporna åt honom". Sedan tackade han mig så mycket för hjälpen, önskade han mig en trevlig helg och gick tillbaka mot entrén, utan att ha slängt soporna. Jag blev litet förvirrad. Skulle jag ha låst upp soprummet för honom? Jag tänker inte så långt i sådana här situationer eftersom jag blir aningen låst när någon främmande människa börjar prata med mig. Han hade nog ingen nyckel med sig ut eftersom han inte bor i huset, men om han ville att jag skulle låsa upp för honom skulle han väl frågat om jag kunde göra det för honom?

Nåväl; jag tog mig till affären och väl där blev jag konfronterad med ytterligare märkligheter.



Det finns ingen potatis bakom texten, och ingen bakpotatis heller (om vi utgår från att "Bak potatis" är en särskrivning för bakpotatis.) Jag blir lika ställd av den här texten varenda gång jag besöker den här affären. De har potatisen några meter till vänster om skylten, och någon bakpotatis har jag aldrig sett röken av.

Så kan det gå när man är lite väl glad. (som det gick för mannen med soporna alltså)

Jag vill veta vad jag vill!

Företeelsen att få ett glatt spontaninfall att gå ut med polarens sopor utan att veta var soprummet ligger är mig så totalt främmande att jag inte ens med mycken ansträngning kan sätta mig in i situationen.