Penisbäraren sover och jag är vaken. Är inte det helt fel?

Viftade han inte tillräckligt? Eller hur det nu var...

Vill man vara säker på att få sova skall man inte dansa tango. Sjukt märklig kick man kan få av det, tydligen. Härligt spaciga drömmar också när man väl hamnat i något slags halvdvala. Sensuella drömmar där man är helt övertygad om att man aldrig mer kommer att ha några som helst hämningar mot att ta i andra människor och leda dem med sitt kroppsspråk och låta sig ledas av deras... Oh yeah... Och när man lite försynt nämner för någon som redan dansar tango att man... ähum... fick något slags märklig kick av det... så vet de precis vad man talar om. "Aaah, tangoenergin ja", säger de med ett brett och världsvant leende.

SOV!!!

Jag är inte vaken. Nänänänöänänänä.

Endast tomten sover...

Jag hade en period då jag gick och lade mig 20-22 och gick upp 4-6, vilket faktiskt fungerade; jag jobbade på bra även då och jag tror att kroppen faktiskt mådde bättre av det, men nu har jag tappat det.

Jag har återigen tappat en normal dygnsrytm och hittat en kreativ som innebär att jag går och lägger mig när låten är semiklar, öronen kliar och gör ont av hörlurarna och klockan är runt halv fem.

Ska det vara så omöjligt att få tiden att räcka till dagtid?

Dygnet är för kort: Det är ju så svårt att avbryta mitt i ett kreativt flöde och sedan kanske man har tappat det när man vaknar nästa gång - fast jag undrar om det inte skulle fungera ändå!?

Känner igen det där, även om jag för egen del inte är musikaliskt projektkreativ...