Nu har jag prokrastinerat så pinsamt länge att jag inte längre har något att skylla på, så jag skall följa Schueberirds uppmaning och gå till den där sabla affären.

Det är bra!

Jag har en liknande situation just nu: Idag var jag på väg ut för att ta en promenad, men kände mer för att stanna inne och göra klart en grej och tänkte att jag kan göra det istället, äta frukost och sedan gå ut, men risken är stor att jag inte kommer ut då och bara fortsätter jobba istället. Jag känner väl till fördelarna med att komma ut och jag vet att de gynnar både min hälsa och mitt projekt.

Alltså: Nu skriver jag ner dagens plan, så att den finns svart på vitt:
1. Göra klart "grej 1".
2. Äta frukost.
3. Sköta min toalett.
4. Göra klart "grej 2".
5. Ta en promenad.
6. Jobba vidare.
7. Äta middag.

Steg 4 borde jag nog flytta till efter steg 5, men "grej 1" och "grej 2" är saker som jag vill bli klar med idag, så de har hög prioritet.

Nog snackat.

1. Lyssna igenom senaste låtskapelsen.
2. Kanske jobba lite på den.
3. Invänta dotter som ska hem snart.
4. Gå till gymmet och träna.
5. Hem och laga middag.
6. Ta det piano och lägga mig i tid.
7. Dö av tristess över denna dag.

Och så ska jag invänta ett samtal.

I'm bored.

"No, you're not bored - you're boring."

Jag är snart klar med steg 1.

Grej 1 tog lite mer tid än jag trodde, så nu går jag vidare till nästa steg i dagsplanen och gör klart grej 1 när jag kommer tillbaka och sedan går jag vidare till grej 2.

Hey, come here you...

Ettan, tvåan och trean avklarade. Nu var det meningen att jag skulle träna va. Men det känns rätt avlägset.
Låten jag knåpade på fick bra kritik so far iaf. - alltid något. Var är den malliga grodan?

"Go and train, damn it!"


Jag är här.

Idag måste jag gå och handla livsmedel, men jag känner inte för att behöva vada genom en massa valentinskit. Planen var att handla igår och stanna inne idag, men det blev inte så.