På något sätt är det nog högerregeringens fel...

Tyvärr får väl också regeringsanhängarna (samt sosse- och miljöpartihögern) vatten på sin kvarn av sånt här. Såvida det inte är ett privat företag som besitter denna inkompetens i skydd av politiska beslut. (Eller, i andra fall, bristande konkurrens som den privata sektorn kan åstadkomma helt på egen hand, det vill säga på grund av för litet politisk reglering…)

Hoppas det finns någonstans att klaga och få det diariefört.

Allt är ju bögarnas fel

Hur kan det vara lördag idag när det var torsdag igår? Kan någon ge mig min fredag tillbaka, tack!?

Missödet med handin känns just nu lite mindre ödesdigert, då planeringsappen på paddan visade sig vara helt briljant när jag väl lyckades fatta mig på den. Kanske kommer jag rentav att föredra den framför handin. Jag behöver dock fortfarande få tillgång till min redan gjorda planering, så jag får nog ta skeden i vacker hand och gå genom det omåttligt byråkratiska HAB. Arbetsterapeuten skall ringa mig på måndag när hon återvänt från semestern. De föreslog att jag skulle återkomma då, men jag påpekade att utan handin kunde jag inte garantera att jag skulle komma ihåg det, så de fick ta in det i sin planering istället. Hjälpmedelscentrum skall också återkomma då. Jag tänker göra det väldigt klart för dem att om de räknar det som onormalt slitage att någon faktiskt använder handin, vilket de tydligen inte är särskilt vana vid (enligt deras egen utsaga, faktiskt), så är det inget jag tänker hålla tyst om. De har faktiskt inte rätt att hålla mitt liv (de delar av det som är planerade) som gisslan.

...så jag antar att min dagsform är i stridsberedskap.

Bullerskadad från tvättskadan, typ. Inte blev det precis bättre av att jag hade sonen med mig och han vrålade som en stucken gris var gång jag försökte ta en ton. Han avskyr sång, har alltid gjort (inte bara min, alltså). Man tycker ju att man kunde få sjunga någon gång ibland i alla fall, så den här gången tänkte jag inte ge mig. Han kan trots allt inte bestämma allt. Han är inte den enda som är känslig. Men han blev helt hysterisk och vrålade tills jag blev alldeles sjösjuk av allt buller. Det var sju timmar sedan, och jag är fortfarande illamående. Det blev åtminstone väldigt mycket bättre av att jag, efter att hans pappa hämtat honom, stängde av allt med ljud och sov i ett par timmar.

De senaste dagarna har jag lärt mig saker om mig själv och även börjat utnyttja den kunskapen för att må bättre och det känns som att det faktiskt fungerar. Jag har fortfarande dagar då jag känner mig värdelös och det kommer jag antagligen alltid ha, men det är lugnt - det kan ju till och med vara en grund för vidare utveckling att faktiskt kunna se sina svaga punkter oavsett om man accepterar dem eller arbetar bort dem.

eller runt dem eller vad man nu gör.

Det var glädjande läsning.^^ Låter oerhört konstruktivt.

Jag var seg i starten idag men har jobbat på bra sedan.