Idag har jag avslutat inredningen av vakternas våning och inrett det mesta av doktorns våning.

Jag har bestämt mig för att gömma världens ändar bakom dimridåer. Spelaren kan förvisso välja att stänga av dimma i originalspelets grundinställningar, men den som gör det får skylla sig själv. Alternativet hade varit att bygga in ön i höga klippor, vilket omöjliggjordes av det höga fyrtornet, eller möjligen att lyckas göra så snygg "distant art" att skarven mellan riktigt vatten och målat vatten inte syns, vilket hade tagit en massa tid och troligen inte ens fungerat. Dimma löser utan tvekan problemet och är dessutom enkelt att få till, vilket sparar dyrbar tid.

Idag gick jag upp 1 imorse (efter en liten sovpaus på söndagen) och började jobba, så nu är doktorns våning färdinredda (etc) plus de nedre takförråden (etc) plus en massa detaljer här och där. Nu är det bara fängelsedirektörens våning och de övre takförråden kvar och sedan är huvudbyggnaden och sidofaciliteterna färdiginredda och jag går vidare till fyrtornet, hamnen och det stora utomhuset.

Ursäkta men kan man möjligen få beställa en munk?
Randig med kondenserad mjölkkladd inuti, tack.

"Köket låter meddela att de tyvärr har slut på randighet och nästa varuleverans kommer inte förrän om en månad, men om fånge nummer 4:2 skriver upp sig på väntelistan här, så meddelar vi när produkten finns för avhämtning." Fånge nummer 4:2 förbannade vakten högt och ljudligt när denne skrockande återgick till sin ordinarie patrullrutt.

Cell nummer 4:2 viks härmed åt en kvinna som försökt stjäla ett helt konditori...

Jag gick och lade mig tidigt ikväll, men vaknade ganska nyligen och kom på hur jag ska förklara metallfilen i Garretts cell utan att det, som med tidigare förklaringar, känns krystat. Jag måste dock nöja mig med att presentera den i textform utanför spelet. En "briefing video" hade varit bättre, men tiden räcker antagligen inte till det.

Huvudbyggnaden och sidofaciliteterna är färdiginredda och imorgon börjar jag inreda hamnen och fyrtornet.

Idag har jag gjort klart inredningen av hamnen och börjat med fyrtornet, vilket förvisso bara består av tre rum, (plus ett som redan, mer eller mindre, är färdiginrett) men det som kommer ta tid är ljudklossningen av trapputrymmet (inåtgående spiral kring rummen). Jag har även lagt till antydningar om att fängelset fortsätter neråt, vilket tar mig ytterligare ett steg närmare min ursprungliga vision. Jag har alltså lagt till (plats för) trappor som leder ner i mörkret, men eftersom de är avspärrade så behöver jag inte bygga ut hela våningen (/våningarna), utan kan nöja mig med antydningen.

Det går hyfsat enkelt så länge väggarna är lodräta, men snart är jag uppe på den nivån där väggarna börjar luta inåt ("Oh no, the walls are closing in on me. ") och då börjar det riktiga allvaret. I värsta fall får jag sätta in fler fönster och använda det som ursäkt för att ljudet tycks gå rakt igenom massiva stenväggar, så länge jag åtminstone ser till att rädda de inre rummen från [dramatisk paus] LJUDHÅLENS TYRANNI.

Nu har jag ljudklossat upp till andra våningen där de lutande väggarna tar över helt och inrett det första rummet (fyrvaktarens bostad) (utöver kloakrummet, som var klart sedan tidigare). Imorgon fortsätter jag med ljudklossandet och inreder nästa rum. Det går åt en hel del ljudklossar på grund av de lutande väggarna och de åttahörniga formerna, men än så länge har jag bara använt totalt cirka 1000 av 4096 möjliga, så ljudklossarna borde räcka (till fyrtornet och senare det stora utomhuset).

Det känns som att jag borde låta fyrtornet spela en viktigare roll i storyn i och med allt arbete jag lägger ner på det, men jag vet inte riktigt vad just nu eller hur lätt detta okända vore att implementera.

Idag har jag inrett fyrtornets arbetsrum och ljudklossat förrådet plus trapputrymmet upp till detsamma. Efter middagen ska jag inreda förrådet och sedan är det bara att fortsätta upp till nästa rum (elcentralen) och så vidare... Det hela påminner väldigt mycket om den där drömmen jag hade i vilken jag skulle springa upp för ett högt berg med vetskapen att bara jag var envis nog så skulle jag förr eller senare komma upp på toppen.