I en värld utan socialbidrag och andra bidrag som tex behovsanpassade kostnader vid ex dagis så faller mina argument.

Eh, va? fattar inte.

Länk.
Det betyder att den övriga halvan för att komma upp till vår befolkning lever på någon form av bidrag. En mindre medborgarlön skulle kraftigt reducera administrationen av dessa bidragskostnader och på så vis bekosta att även de som har jobb får lönen.

Nja, höginkomsttagarna behöver ju inte förlora nåt. Man borde rimligen kunna göra så de får exakt samma disponibla inkomst som innan, om skattehöjningen görs regressiv till exempel. Jag skulle tro man kan få nästan vilken fördelningseffekt man vill. Vid platt inkomstskatt (föreslås ofta samtidigt som medborgarlön) blir det någon viss brytpunkt där effekten är +-0 och de över betalar mer än de får, de under mindre. För medelinkomsttagare borde de flesta realistiska sätt att finansiera medborgarlönen ha rätt liten effekt, man betalar mer skatt och får mer bidrag, kanske skiljer det litegrann åt endera hållet. Medborgarlön i sig betyder inte att de fattiga nödvändigtvis får mer pengar, bara att tillvaron blir mer förutsägbar och alla dåliga incitament försvinner eftersom bidraget inte sänks när man börjar jobba.

Jag har tänkt länge jag skulle rita olika fördelningsprofiler för medborgarlön men det har inte blivit av. Det går säkert att hitta från utländska förslag. Intresset har väl varit större i andra länder med mindre heltäckande välfärdssystem, tror jag.

Så Ufo och Yetin förespråkar helt olika modeller här då? Ufos variant finansieras helt av minskade administrationskostnader. Yetins finansieras av skattehöjningar och innebär att administrationen kvarstår.

Frågor till Ufo: Kostar administrationen mindre för att folk får lägre bidrag utöver medborgarlönen? Eller tänker du att det blir färre ansökningar att hantera? Är det ett empiriskt grundat antagande? Och exakt vilka olika bidrag kommer att försvinna helt? Vilka grupper är det som antas bli helt fria från bidrag på det här sättet?

Nejdå, administrationen kvarstår inte. Däremot gör jag inget antagande om hur stor kostnaden är, jag vet inte hur mycket man sparar.

Blir det inte administrationskostnader om medborgarlönen skall vägas mot skatt på ett fördelningspolitiskt sätt? Hm, inte kostnader för att distribuera förstås, men att göra om skattesystemet igen kostar kanske den del? Inte för att jag har något emot att skattesystemet görs om till förmån för mer fördelningspolitik förstås.

Jaha, så är det förstås men det är en engångskostnad som förmodligen är ganska obetydlig i jämförelse med de återkommande kostnaderna för att administrera systemet.

Det verkar så.

Styckkostnaden att betala ut ett bidrag är detsamma oavsett storleken på bidraget. Det är hur invecklade villkoren är uppställda som sätter prislappen.
Med en lägre grundlön så kommer fler att ha en ekonomi som gör övriga bidrag onödiga. vilket betyder färre ansökningar.

Inga bidrag bör försvinna helt, då hamnar folk mellan stolarna.
Men antalet som kommer nyttja bidragen kommer minska drastiskt.
Den grupp som nästan klarar sig idag, har stora möjligheter att börja klara sig helt utan bidrag.

Det förutsätter att folk faktiskt slutar söka bidragen (kräver tydlig info så att folk inte fortsätter att söka även det som de inte längre är berättigade till), och att just den gruppen som nästan klarar sig idag är tillräckligt stor för att antalet ansökningar skall minska tillräckligt mycket. Om det är så eller inte har jag inte koll på.