Just modefrågan kanske ska ses i makroskala, det vill säga förmågan att uppfatta strömningar i samhället snarare än hos en enskild individ - och också "uppfatta" snarare än "vilja följa"!? Hur exakt var frågan formulerad?

I övrigt håller jag med Zombie om att den där Simon Baron-Cohen verkar ha avskärmat sig från den verklighet han forskar kring - och han anses tydligen ändå vara något slags förgrundsgestalt inom autismforskningen. Pft!

Edit:


Nja, okej...

Frågan var "Jag försöker hänga med i de senaste trenderna och det senaste modet."

Jag utgår från att det är kognitiv empati detta handlar om eftersom det är vad som skiljer AS från NT. Kognitiv empati handlar väl om att ha en intuitiv förståelse för just de specifika kommunikations- och kognitionsstilar som finns i denna specifika art, inte någon generaliserbar egenskap som fungerar i en hypotetisk annorlunda art. Där ingår irrationell strävan efter konformitet. Affektiv empati är däremot extremt generaliserbar men säger inget om AS/NT. Affektiv empati tillsammans med rationalitet kan ersätta kognitiv empati och blir helt generell, inkluderar avvikande individer och andra djurarter än människan. Den som istället använder kognitiv empati kommer inte kunna hantera avvikare eller andra arter ordentligt.

EDIT: En del av frågorna kan förresten vara experimentella frågor. Och en del kan vara frågor som visat sig relevanta för empati genom faktoranalys snarare än förutfattade meningar.

Själv kan jag väl tänka mig att modemedhängande kan ha en negativ korrelation till AS – bara man inser att den inte är generell, utan att det till exempel finns aspergare/autister som är modedockor och enter som inte bara tror att de skiter i modet, utan också gör det. Kan också tänka mig att medhängande i allmänhet kan ha en positiv korrelation till empatisk förmåga i något slags allmän mening – även där givet att man har en tillräckligt stor grupp, så att de förmodligen enorma individuella skillnaderna jämnas ut.

Men därifrån till att a) inte först ta reda på detta; b) hoppa över sådana viktiga mellanled som det jag helt kort skisserade; c) inte ta reda på på vad sätt detta har med aspighet att göra, när redan vanligt umgänge med AS/autism-diagnosticerade ger en så komplex bild (och det redan vid den underdiagnosticering man kan anta finns av den sorts autister som är överkänsliga utan att förefalla underkänsliga)?

Jag lade dock in några svar av lägre styrka för att inte verka alltför på (vilket i vissa tester drar ner poängen)...

@Yetin:
Det där var en intressant distinktion.

Som vanligt håller jag inte riktigt med Yetin. Det är inte sådär generellt. Något slags kognitiv empati är nödvändig för att förstå allt som inte sägs ut direkt med ord (eller motsvarande). Den är inte automatiskt frånvarande hos autister och inte automatiskt närvarande hos enter. Mönstren ser säkert i allmänhet olika ut på respektive håll, men på ett mycket mer komplicerat sätt.

För min del skulle jag tro att autister tenderar att utvecklas senare eller mer ojämnt (förmodligen ofta på grund av inte bara arv, utan också oförstående och stressig miljö), att vara mer extrema – även då överkänsliga – och att ha svårare att göra något vettigt av det vi tar in. Det där sista då även på grund av bristande central koherens, dålig simultanförmåga och flexibilitet och sådant – och även där ofta förvärrat av överbelastande miljö.

Och den kognitiva empatin är i sig inget som försvårar intuitiv kontakt med andra livsformer. Att förväxla det man är van vid med hela världen, eller helt enkelt ha svårt att dra sig upp ur de spår man har vant sig vid, gör det däremot. Och den fällan har enter kanske lättare att gå i, eftersom de är så många att de kan bilda normen. Å andra sidan kan ju aspergare/autister vara väldigt inkrökta i sitt.

Egentligen gjorde jag nog en felaktig gränsdragning där. Kognitiv empati inkluderar både ett generaliserbart "rollövertagande" och hänsyn till socialt sammanhang. Jag tror egentligen någon annan uppdelning än denna konventionella skulle vara mer relevant i detta sammanhang, där man skiljer på generaliserbar empati och på automatisk tillämpning av icke-självklara sociala regler, vilken inte är generaliserbar.

EDIT: Självklara sociala regler är såna som följer direkt av empatibegreppet eller är nödvändiga för att begreppet ska ha någon relevans, typ reciprocitetsprincipen.

Ojdå, samma poäng som i empatiseringstestet.

Hela begreppet "syndrom" förutsätter att man gör ganska grova generaliseringar, dock.

Det kan däremot vara en fruktbar ingång.

Men kanske inte ensam. Till exempel måste man hålla öppet för artegna sociala regler och signaler, eller grunder till sådana, som man som (till exempel) aspergare/autist ändå inte har utrustats med.