Ok.

Jag drömde att jag var i skogen med en man i min närhet. Av någon anledning var skogen, eller kanske snarare en del av den, inhägnad med ett stängsel, och vi satt mittemot varandra i ett hörn av inhägnaden. Det inhägnade området var smalt där, så det var inte långt till ännu ett hörn. Vi kom att prata om den sällsynta varianten av varg som hade setts i denna skog. Rätt vad det var såg jag vad som med all sannolikhet var en sådan varg i det motstående hörnet, över min väns axel. Jag blev inte särskilt rädd, för vargens kroppsspråk var inte hotfullt. Vargen var svart och inte så fasligt stor. Jag uppmärksammade min vän på situationen, och han blev påtagligt stressad. Då anslöt sig ännu en varg, en tigerrandig (!) sådan. Det kunde ju inte faktiskt vara en tiger i en vanlig svensk skog, och det var ju trots allt en sällsynt vargsort.

Nu tyckte min vän att det var hög tid att fly från vårt hörn. Han reste sig och tog några nervösa steg bort. Jag var dock inte ense med honom, menade att det vore säkrast att sitta kvar i en icke-hotfull position för att inte tränga vargarna mot deras hörn. Min vän ville inte lämna mig ensam med vargarna men jag vägrade att resa på mig. Hans rörelser hade nu fångat vargarnas oroliga uppmärksamhet och de kändes nu mer hotfulla, vilket i sin tur triggade hans rädsla än mer. Han tog några steg mot vargarna med sin stora kroppshydda och viftade med armarna och skrek åt vargarna, troligen för att jag skulle hinna smita undan. Men jag ville ju inte smita undan. Jag var övertygad om att de skulle lämna mig ifred om jag bara lät bli att hota dem. Jag minns inte om min vän faktiskt flydde till sist, eller om det var här polisen (!) dök upp. Hur som helst kände jag mig nu mer utsatt ensam i hörnet där jag satt kvar, nu med oroliga vargar närmare mig än tidigare. Varghonan (den tigrerade som faktiskt såg väldigt mycket ut som en tiger nu) kom väldigt nära och liksom testade mig med markeringar av bett (som inte gjorde ont) och fysisk styrka. Jag började känna mig väldigt dum som trott att jag skulle kunna klara mig undan vargarna bara genom att inte vara hotfull; kanske såg de mig trots allt som ett bytesdjur, och i så fall gjorde ju svaghet bara det värre. Samtidigt var jag också rädd att jag just p.g.a. de tankarna inte lyckades visa tillräckligt mycket av underkastelse för att accepteras av vargarna (så där som i boken Vargflickan). Jag hade blivit ambivalent och osäker och gav dubbla signaler.

Nu visade det sig att området var under polisbevakning, och det dök upp ett par barska polismän i full uniform och med något slags blandning av polishundar och tigrar (eller rör jag ihop det i efterhand?). De var mycket irriterade över att vi varit så dumma att vi gav oss in i skogen/den inhägnade delen av skogen. De var särskilt arga på mig som inte haft vett att akta mig.

Vid det här laget var jag traumatiserad, nerkyld och fruktansvärt kissnödig. Nu fanns det tydligen en träbyggnad i anslutning till inhägnadens ände där vi varit. Jag blev insläppt där för att värma mig. Där inne fanns också stora kattdjur - tigrar och något annat, pumor? Unglejon? Vid det här laget var jag inte så taggad på stora kattdjur, men det visade sig att det här inte alls var en liten vandrarstuga som det såg ut som på utsidan, utan boning för en hel familj men många barn, och kattdjuren var hyfsat tama. Barnen var inte ett dugg rädda för dem. Tydligen var det en familj av djurskötare, och inhägnaden kan ha varit en del av Kolmårdens djurpark (jag tror att det var en slutsats eller hypotes som for genom mitt huvud snarare än något som faktiskt uttalades). Jag fick använda något slags potta för mina behov, helt utan möjlighet att gå undan från människor och tigrar, vilket kändes olustigt men ändå OK i det traumatiserade skick jag först befann mig i. När behoven fortsatte att göra sig påminda ville jag dock hellre gå undan någonstans, vilket tarvade att jag lärde mig att markera mina gränser gentemot tigrarna. Det gick inte så bra i början eftersom jag nu hade blivit rädd för dem. De lekte ganska hårdhänt, och jag var hela tiden väldigt medveten om vilka dödsmaskiner de var under den mjuka pälsen.

Med tiden lärde jag mig att skilja individerna från varandra. De hade långa krångliga namn, kattdjuren. Jag blev god vän med en ung hanne (ett lejon?).

Fortfarande förfärligt kissnödig kände jag att jag behövde ta mig ut från träbyggnaden för att pinka i skogen, vargar och tigervargar till trots. Jag lade något emellan så att dörren stod på glänt och gav mig ut i skogen oskyddad. Ett larm hördes för att jag lämnade dörren öppen (troligen egentligen mobilens ringsignal). Det slog mig att den där tigervargen nog mycket väl kunde ha varit en av de tama tigrarna. I så fall hade jag ju haft rätt i att det inte var farligt att stanna där, trots allt.

Här vaknade jag med sprängande blåsa.

Dromde att hemligheten om vad jag gjort om natterna kommit ut i byn i jantebaltet dar jag vaxte upp medan jag annu bodde dar. Med tanke pa att jag var nervos infor mitt beslut att lata den komma ut via skvallergruppen nar jag somnade ar det knappast overraskande.

Jag hade en rätt skum dröm som involverade en ***********, viss nakenhet, en febrilt antecknande Malena Ivarsson och ett system av smakfullt inredda grottor.

Alltid skall någon annan vara värst!

Hur var grottorna inredda? *nyfiken*

De var smakfullt inredda på så sätt att de hade väggar och möbler och såg ut mer som vanliga rum än grottor. I övrigt var det rätt mörkt och folk låg och sov överallt.

Du var inte så dålig du heller. Det låter mycket symboliskt.

Ditt undermedvetna kanske vill påvisa utrymme för och ett slumrande intresse för mer människor i ditt liv, en sida av dig som länge varit i ide?

Malena Ivarsson kanske i egenskap av samlevnadsexpert finner detta intressant? Eller så kanske du är rädd att få ditt privata utrymme invaderat av förståsigpåare, särskilt sådana som förknippar samlevnad med sex, så fort du hintar om att ett sådant utrymme överhuvudtaget finns? Hur uppfattade du Malenas närvaro?

Att grottorna är så smakfullt inredda kanske symboliserar att det inte finns en massa obehagligt bråte, att du inte behöver vara rädd för att närma dig dina undermedvetna sidor. De är respektabla, om än inte särskilt väl belysta, och dess invånare är harmlösa. Eller hur upplevde du folket som låg och sov överallt?


He he, joo. Tror att det har mycket att göra med gränser, tillit till mina egna instinkter, mina och andras rädslor, och ett nattligt telefonsamtal.

Och en del djurisk sexualitet. Det skulle nog åtminstone Freud utgå ifrån.

Hehe, jo, Freud skulle nog ha en del att säga om min dröm också, fast han skulle troligen vara fel ute.