Jag kopplar inte och jag är inte ens sjuk - förutom i huvudet dårå.

Inte jag heller, men jag antar att det är en koppling till något han hade läst här? Om han inte faktiskt är magsjuk.

Det ligger mycket i den analysen - det är så vi hela tiden fortsätter att reproducera kulturella mönster. Vill man verkligen ha bort rövtutteriet är det rimligast att undvika att delta i spelet, om man kan. Samma sak gäller väldigt mycket annat som genomsyrar vår vardag, t.ex. exploateringen av tredje världen som vi alla deltar i genom vår konsumtion. Samtidigt lever nog de flesta människor i enlighet med spelteorier. Bäst utfall för alla blir det om alla undviker att spela spelet (om man nu ens enas om den premissen, vilket många inte gör i det här fallet), men om man själv undviker att spela spelet och andra fortsätter att spela det, så blir man själv en av förlorarna. Kanske har man råd med det, och då kan man kosta på sig principer. Kanske har man inte råd med det, utan väljer att använda de spelmarker man tilldelats.

Jag spelar inte det där spelet, men så gillar jag inte heller att gå ut på nattklubbar.

Grejen är att även om CRA avstår från att dra fördelar av sitt utseende när hon går ut och dansar på nattklubb så kommer hon ändå att objektifieras och bedömas efter sitt utseende (klär hon sig i säck och aska istället så kommer hon att trakasseras för det - och tafsad på kommer hon att bli ändå, också), och då kommer män som den där dörrvakten att höja sig över henne på ett nedlåtande sätt. Typ.

Det är ett cyniskt jävla spel, visst är det. Det är marknadsprinciper i ett nötskal. Var och en gör sitt eget val, men hur fritt är valet?

Ursäkta, CRA, att jag fortsätter att prata om dig. Det är egentligen principen som intresserar mig.

Mm, no problem.

Jag fattar allt det där. Och håller med.
Och så var jag inte så jätteallvarlig med ursprungsinlägget heller, det som det reagerades på.

Det är lite roligt att provocera och skriva pubertalt ibland.

Fast jag kommer att manipulera den där nattklubbschefen (dörrvakterna har ingen talan på det där stället) så gott det går ändå, fast att det är mans- och kvinnogrisigt och cementerar könsroller och vridna utseendeideal.
Bara för att jag kan. Det fungerade perfekt i våras och sedan tog gratisbiljetterna slut och nu behöver vi flera - vi är då jag och min tjejkompis. Hahaha!
Fan vad grisigt roligt vi ska ha det.
Kvinnogrisigt.

Jag har nog blivit mer öppet njutningslysten än jag var innan, orka vara puritan hela livet.
Tutteriet ska svullas fram i passande outfits och röveriet ska framhävas på samma sätt.

Usch, jag har ont i huvudet, halsen och magen och har massor att göra och ingen ork för att göra det, och min son är jätteorolig för sin pappa som tydligen är kvar på sjukhuset (jag tycker också att det är olustigt, förstås), och samtidigt vill han bli underhållen och utfodrad (sonen alltså), och jag vet inte hur jag skall få ihop allt det här.

Han tyckte nog fy fan om mig.

Jag har känt mig jäkligt spänd och sur de senaste dagarna.

Men sådant behövs ibland. Är det (till synes) omotiverat? I så fall är det bara att köra på. Sedan går det över. Om det är motiverat bör du snarast ta tag i dina problem, ruska om dem och säga "NI SKA PASSA ER JÄVLIGT NOGA!".