Hösten och vinter gör mig halvdöd. Det är bara kroppen som maskin som funkar på automat typ. Knappt styrfart.

ljuset gör mig gott på andra sätt, jag mår påtagligt bättre och är överlag piggare och så... kanske bara lite FÖR pigg, och vid fel tidpunkter.

när jag väl somnat sover jag dock "normalt" (för mig, dvs länge och djupt), men även om jag avbryter sömnen i förtid och går upp ungefär då jag brukar när jag är i hyfsad rytm så är jag likt förbaskat lika uppe i varv när natten kommer.

ett alternativ jag funderat på är iofs om inte ljuset (och värmen) eg gör mig tröttare, och att det är därför jag går i hyper-mode till aftonen. kanske borde ta eftermiddagsconcertan ett par timmar senare, fast då finns förstås risken att jag somnar då ist eftersom jag lätt får en enorm dipp vid fyra-femtiden.

rumpan bak - fortfarande!

Har db synts till?
Jag är väldigt vaken.

Bah vah.

Varför i hellevitte skall jag vakna till och bli alert så här dags??? Bite me!

Det här med tid och rum i vardaglig praktik är verkligen inte min grej. *suck* Hur kunde klockan bli så här mycket nu då?! Nu kommer jag att ha alldeles för lite av både tid och ork för att få till alldeles för avancerad logistik för mig. *muttrar*

...vilket är mitt lite tjuriga sätt att säga "Godnatt!"

Yes dear.

*spökar hos hönorna*

Jag och sambon lyckades bota vår gemensamma insomnia genom att sova i tält. Utomhus. Bland tomtar och troll.
Nu går jag och lägger mig senast halv två varje natt.

Åh, tälta! Skog! Skall förhoppningsvis göra detsamma, och paddla, om en dryg vecka.

"Bara mörkret är vaket,
målar svart över taket.
Om allt här i världen ber man om lov.
Men man sover i frihet. Så sov, sov."
(Lars Forssell)