Jag har flera frågor, som jag faktiskt kommit på helt själv:
1. varför har du valt det nick du använder dig av?
2. vad är det bästa med ankor?
3. vilken är din favoritbulle?
4. vad skulle du vilja veta om ankor men har alltid varit för blyg för att fråga?
5. övriga synpunkter, hejarop, kanske ett självporträtt eller ditt bästa recept på kolakakor.

åh, vilket utmärkt initiativ, och så fantasifullt av dig!
jag skall äta middag och lugna huvudet lite så återommer jag.

kan ha varit den längsta middagen i mannaminne, eller så blev jag bara trött och härvade garn istället.

NÅVÄL!



1. mitt nick har hängt med i över tio år på div olika ställen och kommer från the cures låt "a forest", och jag tyckte att det passade mig bra just då, på den tiden när jag var helt insnöad i deras musik (och kanske fortfarande). texten går i krokarna kring att leta efter en flicka men vara vilse och alldeles ensam och rusa mot ingenting igen och igen och igen och igen (och jättemånga fler igen faktiskt).
Innan detta hette jag flera andra varianter på Lost, t ex Lost little girl (från en doors-låt) och Lost and lonely (också snippat från the cure och en av mina absoluta favoritlåtar än idag).

2. åh, jag gillar att mata ankor! men det kan juh inte vara det bästa med dem... kanske det bästa är att de uppskattar att bli matade så mycket då.

3. min favoritbulle är nog saffransbullen, och då menar jag inte vanliga tjatiga lussekatter som har en tendens att bli liksom antingen deg i munnen eller så smuliga att man riskerar betonglunga vid inmundigandet, utan såna där som är samma form som vanliga kanelbullar men fyllda med guck. massor med guck. tror gucket är mest mandelmassa och generöst med smör samt ev russin för att spexa till det lite.

4. allt!

5. tål att upprepas: UTMÄRKT initiativ detta med motenkät. heja! (<-räknas det som självporträtt?)
angående kolakakor: brukar baka enligt http://www.arla.se/recept/kolakakor/ - det blir smaskemumsens och är så busenkelt så man nästan skäms.

alltså denna gjorde min dag igår
hade jag en skrivare skulle jag skriva ut den och sätta på kylskåpsdörren!

Ja, du har konstnärlig talang Sheyen. Härlig teckning.

(Även du duger till mer än att ha bullar i ugnen, stackars förtryckta kvinna – på tal om bullar.)

1. oj, men vad betyder schueberird? jag läste spanska, och det hjälper mig just inte mkt här.

2. har jag en "stil"? nu får du utveckla!

4. var en mkt bra fråga. jag tror jag hade valt kroppen ändå, men jag har åas svårt att tro att jag hade kunnat behålla själen intakt med en söndrig kropp då en väldigt stor del av mig är helt beroende av att kunna använda kroppen för att uttrycka mig, iom dans och annat kroppstrams.

-
och alltså dessa recept.... jag tror jag storknar. när har vi bullfest bullfest hela da'n? alla är inbjudna!

Berätta mer om dans och annat kroppstrams!

Jag menade alltså ditt sätt att skriva - åtminstone i den här tråden - med mycket bisatser och lustiga/intressanta infall/utvikelser.



Apropå saffransbullar:
http://www.aspieforum.se/viewtopic.php?p=64992#p64992

jag har dansat sen jag var en mycket liten kroppstramsare, från början barndans/balett innan jag kom i puberteten och började känna mig som paddan i svansjön inklämd i de där eländiga trikåerna. jag övergick till flamenco vilket varit min stora förälskelse länge länge och började sen i nästanvuxen ålder åter med baletten i lite mindre skala samt jazz och allt möjligt annat. min andra stora förälskelse blev då orientalisk dans, vilken liksom flamencon har den fantastiska egenskapen att den passar alla kroppar, i alla former, storlekar och åldrar.

jag gillar också att hålla på med teater, men det har tyvärr blivit väldigt lite av den varan. i höstas mötte jag dock en ny kärlek i form av mim, då jag tog en nybörjarkurs för underbara, fantastiska ika nord (japp, hon i rutan!). mim ligger väl kanske någonstans i gränslandet mellan teater och dans, samtidigt som det är sin egen helt unika konstform och jag gillar hur man med mkt mkt små och kontrollerade rörelser kan få stora saker att hända i hur åskådaren uppfattar något.

har fipplat lite med wushu (eller "kung fu") också innan dansen tog all min tid i anspråk, vilket förutom sparka-slå-brottas för mig också handlade väldigt mycket om att uttrycka något med kroppen liksom rent estetiskt, olika posistioner som skall förfinas och göras enligt bestämda mönster osv.

för tillfället är jag dock helt inaktiv med nästan allt kroppstramsande (förutom lite lite mim nu på vårkanten) pga en djup svacka och det för mig tillbaka lite till det där med att själen äts upp i takt med kroppen. kroppstramsandet är liksom dels ett sätt att ta hand om kroppen, dels ett sätt att få utlopp för en massa kreativ energi som annars tycks omvandlas till ångest och rastlöshet.

min dröm är att kunna åtminstone delvis försörja mig genom att undervisa i dans när jag blir det där "stor" alla pratar om.