Jo, det är väl få förunnat att vara begåvad på många plan. Tack och lov är hon inte helt perfekt - hon har en del egenheter också (ett svårtyglat temperament exempelvis) vilket gör henne mänsklig, trots allt. Och en irriterande välutvecklad förmåga att i tid och otid härma någon tv-personlighets skånska uttal...


Jag musicerade en liten stund men känner nu att det är dags för annat.
Har överansträngt öronen idag - det var öppet hus i skolan och fruktansvärda mängder skränande föräldrar överallt.
Jag skulle aldrig klara av att fullfölja låg- och mellanstadiet om jag av någon anledning var tvungen till det igen. Hur orkar barnen med alla dessa ljud och intryck varje dag?!
Hur gjorde jag själv det en gång i tiden?

Förresten är det ännu värre från femman och uppåt - då börjar barnen låta som sina föräldrar också när det kommer till ljudnivåer. Det är något allvarligt fel med skolan som den ser ut idag.

Tack för omtanke, CRA! Cool dotter du har!

Jag förstår inte heller hur barnen orkar med skolan. Jag drömmer mardrömmar om att behöva genomgå eländet igen. Öppet hus för föräldrar är ett otyg. För vems skull är det, egentligen? Är det bra för barnen på något sätt? Jag fattar inte - mer än att man (jag) känner sig som en dålig förälder om man inte går dit och härdar ut och förser sitt barn med alldeles för mycket fikabröd på en tid då han egentligen borde äta en näringsriktig måltid i hemmets lugna vrå.

Öppet hus kan väl vara ett sätt att träffa de andra barnens föräldrar, vilket till exempel kan göra det lättare att samarbeta för barnens bästa!?

Jag föredrar i så fall att träffa dem i mindre flockar än hundratals.

Tja, nej - det är mest jätteförvirrat och bara jobbigt med den där dagen med öppet hus.
Schubbe, du har säkert någon poäng där, det funkar nog för vissa föräldrar. Men mest ska man väl få ett hum om hur barnens skoldagar kan se ut, vilket man verkligen inte gör...det hoppas jag innerligt iaf. att inte varje dag ser ut så där.
Vi skulle exempelvis skriva en kort saga ihop med våra barn och lösa matteuppgifter nu senast. Ett barn började gråta när pappan tog i lite väl mycket och lite väl opedagogiskt när de skulle lösa matteuppgifterna, som faktiskt var lite kniviga. Meningen var att barn och föräldrar skulle arbeta tillsammans men det hade nog pappan missförstått.
Det var mestadels mardrömsaktigt.

Dottern påstod att hon hade haft kul dock. Barn alltså.

Dagsform: I efterdyningarna av shoppinghysterin. Inga ångrade köp än så länge.

Wunderbar!
Ute med dotter och katt nyss - det är helt himmelskt så här års.

Hostig men lycklig!
Ostig men hygglig.

Ett stycke karl väntar otåligt i sovrummet, jag råkade skryta om komplimangerna jag fick idag och nu vill han ha sin del av (lår)kakan.

Jaha, nu fick jag mens istället.
Nattform: Blodig.

Någon verkar ha dragit ur proppen.

-

Kulört. En snubbe som går på en hållplats efter mig och dottern när vi åker till dagis har alltid turban på sig och olika färg på den varje dag. Idag är den illrosa.