Yep. Fast i sämre upplösning. Om den fungerade på kvantnivå skulle visserligen maten nå högre kulinariska höjder för den känsliga gommen, men det skulle bli alldeles för stora mängder data att hantera.

Tydligen kan replikatorn även användas för återvinning. Urväxta barnkläder, smutsig disk och annat bråte kan antingen bidra med råmateria till ny tillverkning eller omvandlas till ren energi. Så jädra smidigt! Jag vill ha en så'n där!

Jag ger mig den på att oljeindustrin och motormännens riksförbund har sammangaddat sig för att hindra utvecklingen på det här området.

För att inte tala om Coca Cola och McDonalds!

Nej, det är bara primitiv teknik. Mänskligheten hoppade ju direkt från telefon till internet, och det hade inte trekförfattarna förutsett. Så replikatortekniken glömdes bort längs vägen. *spelar insatt*

Den ultimata diskmaskinen alltså och samtidigt kompostkvarn

Ja, genialt! Varför är världen inte mer lik Star Trek?

Att replikatorn inte riktigt duger lika bra som äkta vara är förstås inget som behöver ha nån relevans för en filosofisk spekulation, det är nog inget som hade behövt vara så om den funnits på riktigt. Jag har dock träffat på folk som menar att bara det faktum att artificiellt kött vore artificiellt skulle göra det sämre, för att man vet att det inte kommer från ett djur som levt. Det är förstås inte att det är någon relevant teknisk begränsning i verkligheten som är poängen i Star Trek utan man vill väl ha med lite av den här skepsisen mot att vi förstår allt i hela världen. Det är väl samma typ av plot device som det här med om Data är en person eller inte, en klassiker som finns överallt i SF och aldrig blir omodern.

3D-printing med levande celler är väl en teknik enligt samma princip men med lägre exakthet. Den finns dock IRL. Problemet med att göra konstgjorda organ är at man behöver en färdig storskalig struktur för blodomlopp och liknande, och det problemet gäller förstås även om man ska göra kött som är mer naturtroget än en extremt finfördelad motsvarighet till köttfärs. Det här att sätta ihop en molekyl/atom i taget finns förstås också IRL men bara i rätt avgränsade sammanhang, som elektronik och sånt vid några få dyra anläggningar som Chalmers eller Intels fabriker.

Spelet Deus Ex drog väl det till sin spets med "Universal constructor" som var så dyr att den bara fanns på typ 3 ställen i världen (varav 2 hemliga) om jag minns rätt. Det har jag för mig är ett begrepp som Drexler hittade på (Ja, se http://en.wikipedia.org/wiki/Universal_assembler). I allmänhet går det åt mer energi ju mindre detaljer man vill göra. Drexler syftade dock på maskiner som i sig var enkla och mikroskopiska typ som cellens organeller vilket nog skulle göra dem begränsade kan jag tro. Svårt att göra storskalig struktur med såna. Uppenbarligen möjligt dock, människan är ett exempel.

Orions arm har massor om tekniker i samma stil som replikatorn.http://www.orionsarm.com/, t.ex. http://www.orionsarm.com/xcms.php?r=oaeg-view-article&egart_uid=482658e6099f6

Eller nej det där är förstås fel, det ska vara detaljer i samma storleksordning som stora molekyler eller några hundra atomer. Men det finns nog inte direkt några strikta begränsningar om nån vill betala för ännu dyrare anläggningar.

En annan variant som jag tycker är uppenbar är att göra hela människor och andra djur på normalt sätt (eller för människor krävs förstås artificiell livmoder eller möjlighet att använda djur som surrogatmödrar) men artificiellt hindra hjärnan från att utvecklas. Jag frågade en forskare varför man inte valde den vägen och det var tydligen oetiskt enligt somliga. Känns som en snabbare väg till det önskade resultatet. Detta är förstås nåt helt annat än replikatorn... Finns liknande på Orions arm: http://www.orionsarm.com/eg-article/50187b497a01e