För dig, som brukar hålla så hårt på att varje människa är en ö och att allt samspel utom via militär, rättsväsende och föga mer måste vara strikt frivilligt på individnivå, borde det väl vara den enklaste logiska konsekvens att bara strunta i just de trådarna eller personerna. Leva och låta leva.

Så varför är det inte det?

… i de trådar och personer du uppfattar så, skulle jag förstås ha skrivit. Eftersom jag inte delar den uppfattningen.

Disjunkta intressen, som sagt - och visst är det lite tillspetsat, på samma sätt som det är tillspetsat att säga att alla som hänger på Flashback är typ "ondskefulla dödsknarksexister".

Det här är väl förresten ett av de där ämnena där man torskar vad man än säger...

Man får så klart tycka vad man vill, Schueberird. Och nallen också. Torska och torska... Vad betyder det egentligen? Att få skäll eller att såra någon eller vad? Men är jag en av familjefanatikerna, menar ni? Jag som inte ens klarar av att ha en? Åtminstone inte en som platsar på Familjeliv.

Känner mig lite låg nu.

Folk tar saker personligt och man blir kanske själv anklagad för att förstöra stämningen när man försöker beskriva hur man själv upplever saker. - och om man håller tyst, så fortsätter man ju själv uppleva det man upplever.

Vad man än säger/gör eller inte säger/gör, så kvarstår status quo.

Jodå, det gör jag ofta redan. Dels blir det rätt lite kvar att läsa, dels glömmer man ibland, men oftast är det inte klart från rubriken vad det handlar om.

Vill bara klargöra att jag inte har något mot vad Inco skriver. Tvärtom. (Vet ju aldrig hur man uppfattas.)


Nu vet jag inte i vilken mån du syftar på mitt långa inlägg, men jag kan på sätt och vis säga samma saker. Eller så försöker jag skriva för att inte väcka just sådana reaktioner, eftersom jag har det jobbigt nog utan att behöva ta dem också, och då blir mycket oskrivet.

Jag försöker inse (har på djävligt drastiska vis tvingats inse) att saker i regel inte går så fort som man vill. Och också kan utvecklas bakåt på vägen framåt. Och att det trots allt finns värden i, rentav kan vara enda framkomliga vägen, att tala om hur det ligger till, från ömse håll; till och med om man i stunden känner att det inte leder någon vart alls.

Detta inte skrivet som någon antydan om att du inte skulle ha gjort samma lärdomar, utan mer för att jag ville lägga det på bordet.

Okej. Och då lämnar man den tråden. Och kanske, typ, bokmärker den i en mapp "anatema"?

Låg aktivitet är ett problem, det håller jag med om. Men det kan ju också hända att även skribenter som passar en i allmänhet lättare dras till ett forum med någorlunda vänlig och pluralistisk stämning.

Ah. Right. Nåja, folk som tar saker personligt först kan ju också komma på bättre tankar sedan.

Jag vill ju inte heller att det här forumet skall vara en jädra finsalong där folk måste tassa omkring med silkesvantar!

Kanske att folk här inne är lite i osynk med varandra just nu? Jag kan hålla med om att dynamiken är lite off.

Kanske också att det är lite hämmande att vara moderator. Det gör det knepigt att sticka ut hakan själv. Ibland känner jag för att kräkas ut all jävla diplomati och vara en satmara. Men så blir jag så ledsen när folk tycker att jag är en, så det är ändå ingen bra idé.

Jag tycker faktiskt att det är oerhört viktigt att man får kritisera forumet. Den dagen jag undertrycker kritik för att det sårar min fåfänga som moderator hoppas jag verkligen att ni tvångsavsätter mig ögonblickligen. Eller åtminstone läser lusen av mig rejält och påminner mig om att jag tycker så.