Jag tycker det var lite kul. Och att man inte bör säga neger. Däremot bör man inte censurera ordet ur texter skrivna på den tid det var allmänt accepterat.

Det faktum att jag tycks ha allt mindre och mindre gemensamt med resten av mänskligheten kanske också spelar in.

Hmm...så himla unik är du nog inte. Kom ner hit igen och låtom oss fortsätta simma runt i denna lilla plastpöl av smetiga relationer och löjliga förhoppningar.
You are not an Alien - You belong to us, amongst us, with us - Mwuahhahahahahahahaböbla.

Hahaha, böbla!

Nja, det är inte så mycket ett aktivt ställningstagande som något jag upplevt - och samtidigt en alternativ, något ödmjukare, förklaring till sakernas tillstånd.

Om jag ska svara för min del, Schubbe, så är jag mycket intresserad av det du skriver. Du är kreativ som få. Jag är såpass intresserad att jag sedan tidig ålder själv har velat bygga fantasiländer, skriva skönlitteratur, göra bilder, skapa musik, utforska begrepp och beteenden och människans absurditet och hur man nu ska uttrycka det – leka den sortens lekar.

Men att då aldrig ha haft en kropp som tillåter sådant, eller kunnat omge sig med ett minimum av rätt omständigheter på andra sätt, och sedan man sent omsider har börjat se vissa orsaker till det inse att det djävligt sannolikt har blivit för sent att göra något åt det, att allt slitage har gjort en sjuk och ingen verkar veta vad man gör åt den sortens sjukdom – det är en tung börda som det drar mycket kraft att försöka överleva trots. Särskilt som inte heller något annat i livet funkar bättre än att man nätt och jämnt överlever fysiskt. Det blir vare sig fysiskt eller psykiskt mycket över till att hänga med eller skicka kommentarer, även om man försöker allt vad man orkar och det inte av något slags barmhärtighet utan av eget intresse.

Man orkar inte mer än att det ser ointresserat ut. Så jag inser mycket väl att du kanske inte har annat val än att se det så. Jag ville likväl försöka säga något om hur det ser ut från mitt håll.

Det här innebär också att jag inte har lyckats mobilisera några krafter att själv aktivt påverka stämningen åt det hållet, fast jag gärna skulle ha velat det. Jag har ju inte heller familj, och ställföreträdande liv är inte den enda sorts liv jag heller vill ha. Hade det funnits mer av den där "kritiska massan" av folk som på forumet hade odlat den här sortens intressen (mer än bara genom att lägga upp alster, nu blir det plötsligt svårt att förklara) hade jag kanske bara genom det känt att väggarna var polstrade nog för att även jag skulle våga slänga mig i dem ibland – om du förstår liknelsen. Vilket kanske också hade gett mig en utvecklingsmöjlighet jag inte har hittat nu. Och att det är så är ju inte ditt fel, bara så att jag påpekar det för säkerhets skull: en sådan sak hade det just behövts ett flöde av flera aktiva skribenter till.


Jag har i varje fall inte gjort det. Tycker heller inte att något så ensidigt vore rätt sätt att skaka av sig stämpeln "värstingforum".

Kom på att eftersom jag hör till ledningen är det bäst att påpeka att familjeliv naturligtvis är ett lika välkommet ämne som något annat (som inte är HMF osv.). Det vore ju hemskt om någon började hålla igen för att hen är rädd att det hen skriver inte passar. Istället: låtom tusen ämnen blomstra!

På vilket sätt skriver vi bara om familjeliv här nu för tiden?! Que?!

Ursäkta mig att jag inte alltid har så många psykodeliska fantasier att delge...

Och de delar av mitt liv som inte är så... familjevänliga... känns lite för privata för att lämna ut.

Någon som "inte har andra intressen än familjen" har jag förresten inte sett här. Kanske uttrycket också var tillspetsat. Jag kan ju själv se att det kan te sig så i de olika "idag"-trådarna, och (även?) för mig kan det vara smärtsamt på mer än ett sätt. Men en vardagstråd är ju också lätt att skriva i även för den som har ett vardagsliv, fast kanske föga ork över när det är avklarat.

Och även så ser det väl ut för många av oss aspergare. Det är väl fler än jag som har intressen man inte orkar odla som man skulle ha behövt odla, och fler än jag som reagerar på den dynamik som kollektivt skapas här på forumet utan att orka eller veta hur man ska bidra mer aktivt till den – särskilt om man kanske har gjort något försök och folk har nappat dåligt. Och det är väl fler än jag som just av sådana skäl också nappar sämre än de själva skulle vilja på trådar som faktiskt intresserar dem. Jag välkomnar varje idé för att samla ihop den veden till en brasa som istället drar med sig folk.


Kan också tala om att vi i ledningen inte har någon särskild lockningspolicy. Var och en, i och utanför ledningen, kan som medlem tipsa vilka hen vill, känner för eller tror skulle tillföra eller tillföras av forumet.

Vad han sa!

Jo, det är alltför ofta som jag helt enkelt inte har någon som helst ork över att vara kreativ. Vardagslivet är en pärs.

Och det är inte självklart för mig att vara så pass balanserad att jag överhuvudtaget kan känna mig närvarande i vardagen. När jag lyckas med det är jag oerhört tacksam över det, och det händer att jag skriver om det för att komma ihåg att det faktiskt har skett. Ledsen om det är så förfärligt tråkigt att läsa om.

Det är lite bisarrt att familjefanatikerna inte kan hålla sig till sina familjer utan måste förpesta nätet i allmänhet och forum jag gillar i synnerhet med sina vardagstrivialiteter.