Det här är antingen en väldigt bra idé eller en väldigt dålig idé. DVDn som jag rusa hem till på håltimmen den 22 maj 2007. Sedan måste jag tillbaka till en finskalektion. Det var inte roligt.

Jaja, absolut, jag förstår ingenting.

"I needs must part" skulle alltså bli "I of need must part", vilket, kind of, makes sense. Delen "must part" skulle alltså tillhöra "behovet", vilket känns lite skumt. Finns det någon motsvarighet till det i svenskan?

Motsvarighet till det sättet att uttrycka "Jag är tvungen att (måste tvunget) lämna [dig]"? Inte som jag kommer på.

Eller menar du om vi har några genitiver som sättsadverb? Får en såndär retsam känsla av att vi borde ha (haft), men kommer inget på…

Då inför jag den formen nu:
"Jag måste av behov lämna dig."
"Jag behovs måste lämna dig."



Hör upp, I vittre!

Har du några exempel på hur sättsadverb används i svenskan?

SLUTA TRAMSA!

De kursiverade i:

Jag måste tvunget lämna dig.
Skyndar du långsamt krokigt sidlänges eller springer du obändigt, snabbt och rakt?
Jag förvånas storligen.
Färglösa idéer sover grönt och ursinnigt (för att travestera Noam Chomskys "Colorless green ideas sleep furiously").

Sättsadverb brukar väl klassiskt beskrivas som "bestämningar till verb, som svarar på frågan 'hur?'". I svenskan är de oftast neutrumformer av adjektiv (som tvunget, långsamt, krokigt, snabbt, rakt, grönt (i det här fallet), ursinnigt); men andra varianter finns som synes. I engelskan är de ofta adjektivavledningar på -ly.

*lämnar tråden tramsigt och tvålt*

Hur skiljer sig sättsadverb från... öhm... vanligt(?) adverb?