Jag syftade inte specifikt på bumlingar, utan på smågodis i största allmänhet. Mitt överaktiva alarmsystem slår på fulla sirener av alla de där färgerna som i naturen ofta brukar betyda att djuren eller svamparna är giftiga.

Jag har aldrig haft några problem med plockgodishygienen - ja, då den där gången för tre år sedan, alltså, då jag senast plockade godis. Möjligen har jag märkt en viss anstrykning av polska rengöringsmedel.

Du med dina primärfärger. Jag gillar primärfärger. De godisbitar som jag skulle ha plockat, om jag inte hade bestämt mig att vänta några år till, alltså, hade varit mörkröda, svarta eller bruna och bara till viss del sega. Dessutom kan man ju välja att gå till en godisbutik med enbart handgjort godis om man är väldigt kräsen.

Bumlingar minns jag från min barndom: Det fanns en godisbutik i byn där jag växte upp, vilken bland annat sålde sådana, men som nu sedan länge är nedlagd.

Jag ska tala om för en sökare exakt vad jag söker. Innan midnatt här. Vilket betyder att jag får sätta fart på. Men, jag har orsak att tro att jag får ett resultat som jag inte kommer att vara allt för road av.

@Schueberird: He he, jo, jag är lite tjatig när det gäller primärfärger, jag vet. Det är bara det att jag upplever att de färgerna invaderar mig så förfärligt. Alla färger blir så mycket trevligare med lite smuts i sig. Mindre vrålande. Mjukare. Coolare.

Det är också (subjektivt) sant.

Det beror på vad man menar med smuts. *kan bli invaderad av både primärfärger och tanken på inbakad smuts*

Grått eller svart med eller utan inblandningar av närliggande färger.

Jag vet. Borde väl ha lagt till en .

Ah. Jag bokstavstolkade dig som bokstavstolkare.

… och jag fick dig på metakroken.