Jaha, det har varit fettisdag redan igen.

När jag var liten var rom något man åt ibland. Svårt att förstå hur folk i sjörövarromaner kunde dricka det och dessutom tycka de var tuffa då. Skulle vilja vara med när Schubbe bjuder någon intet ont anande på semla med torskrom och mörk choklad.

(Förstod väl att det var något annat de drack, men hade ju ingen bild av det.)

Fixed.

Semlor vareja. Imorgon är sista chansen innan helgen tar slut. Jag har inte orkat. Igår blev det glass med chokladsås igen istället:

½ dl råsocker
½ dl vatten
1 msk lakritspulver
2 krm snabbkaffepulver
½-¾ dl mörk choklad smaksatt med citron
1 krm salt

Såsen serverades med fuskglass (köpt vaniljglass).

Istället för semlor: musik.

Idag har sonen och jag och det flåshurtiga nya boendestödet (två av de ordinarie skall föda barn) bakat bullar. Jag gjorde äppelknyten med mandelmassa (rutor av utkavlad vanlig bulldeg som jag fyllde med en blandning av riven mandelmassa och äppelbitar som mörstekts med rörsocker och lite kanel). Sonen gjorde en krans som inte fylldes på vanligt vis utan istället hade hemliga gömmor lite överallt, med mandelmassa, smör och kanel och hackad mandel i, och med hackad mandel på (det hade jag också på mina). Det blev gott.

Nu vankas det långkok på älg i gryta med mörkt öl, svartvinbärssaft, soja, enbär, potatis, selleri, morötter, gul lök, vitlök och kantareller. Det doftar oerhört mustigt. Kanske skall vi lyxa till det med grädde i såsen också.

Fontanas grekiska fildodeg är inte aspergeranpassad. Eller om det är ADHD:n som ställer till det. Eller om de helt enkelt tycker om att jävlas.

Enligt recept på förpackningen går det till 25-30 st cypriotiska ostknyten åt en förpackning filodeg. Förpackningen innehåller 14-16 ark. Dessa skall enligt receptet delas i fem remsor, ca 9 cm breda. Eh... Hur delar man 14-16 ark i fem delar till 25-30 knyten? Detta förutsatt då att det överhuvudtaget går att dela arken... De visade sig ha egen vilja... På den bredden som det skulle vara rimligt att dela i fem delar (om än omöjligt i 9 cm breda delar) vill arken inte alls dela sig - fibrerna går inte på den ledden. På andra ledden blir det antingen två för breda eller tre för smala remsor. Och hur man än vrider och vänder på det hela så blir det fler än 25-30 remsor. Eller skulle ha blivit, om inte arken föredrog att splittra sig på alla möjliga konstiga ledder. Och smeten, som det skall klickas ut "lite" av i ena kortändan av respektive remsa (efter pensling) innan denna viks ihop till en trekant (hur???) och penslas igen, räcker INTE till 25-30 knyten. Jag har tydligen fel bild av vad "lite" är.

Modifierat recept:
Tryck ner filodegsarkseländet i olivoljesmöret och gegga runt, veckla ut det hjälpligt och klufsa på smet. Rulla ihop skiten och släng in i ugnen! Håll käften och ät!

Tinade du filodegen först?

Blir den större då?

Annars verkar det rätt uppenbart att här måste en filosof till. Räknar de fortfarande med att man har sådana till hands, grekerna? Om ens det går, kanske blir det i stället för torrt.

Eller: låter som avdelning "inte den här djävulskapen också ", knöckla ner skiten, bit ihop och var på glatt humör.

Den blir lättare att skära då (om den inte legat för länge förstås och blivit torr och spröd; filodeg ska normalt vara mjuk när den används).