Gjorde en tråd om detta på af
men inte fått ett svar på ett tag , fick endå ett par bra svar där tack till det
men!

Eftersom jag har mått väldigt dåligt här jag bor och inte vågar göra så mycket dom flesta här där jag bor
har alltid varit elaka mot mig flyttade jag till ett familje hem.

Och dom visste då att jag hade AS
dom pratade aldrig någonsin med mig vilket gjorde att jag alltid hade ont i magen
vilket jag inte tänkte på i början men sen sista dagen orkade jag inte mer , dom hotade mig till vissa saker även om jag ville bestämma själv
så gick jag med på det för jag orkade inte bråka men just den dagen ville jag inte mer och sa att jag vill åka hem och tog av mig kläderna som jag
inte ville ha , för om jag inte hade haft dom hade jag inte fått följa med till stan

så hon frun i familjen börjar slita i mig och försöka få ut mig ur bilen , jag har inte rört henne eller sagt nåt fult då jag varit där, inte ens fan
och jag får panik när hon sliter i mig och pratar inte på 6 timmar , som jag sa har jag sagt att jag vill hem men hon skiter i det och åker och fikar

sitter jag där i 6 timmar känner mig helt borta
sen kommer mannen och börjar slå på mig vilket gör mig mer rädd
så jag bara hoppas att dom ska ringa hem vilket hon gör efter 6 timmar
hon hotar tillslut att ringa polisen , vilket gör mig nervös mer
sen kommer hon tillbaka och dom ringer äntligen min mamma
jag har astma och kunde inte andas så mycket just då men det vart bättre när dom ringde henne...

nu efter ett tag har vi pratat med soc och det är tydligen mitt fel
för att jag inte prata när jag var där i familjehemmet och inte vågade komma ner hela tiden
och söka kontakt , tror vi sa 200 ord till varann sammanlagt
och nu ska jag tydligen in på behandlingshem eller nåt tror det hette så..

känns bara jobbigt nu..
jag har frågat soc om dom får slå och slita i mig och dom kunde inte svara på det
jag undrar om ni har svar på det , skulle va tacksam för det

uppskattar alla tips och erfarenheter!

De får INTE slå eller slita i dig, och det kan inte vara ditt ansvar att prata om ingen annan anstränger sig för att få bra kontakt med dig. Jag sitter och funderar vem 17 som skulle kunna hjälpa dig. Hur gammal är du?

Helo

Jag frågade den jag har på soc och dom får tydligen slå och slita i mig..
är 16år , det handlade tydligen bara om pengar vilket gör mig väldigt ledsen
jag vet inte vad jag ska göra eftersom sockvinnan sagt flera gånger att det är mitt fel
och det bor ett annat barn där också vi prata lite ibland , han var ju mest insatt i sitt men han prata rätt mycket vilket var bra
men eftersom jag är en riktigt stor kille och han är jätte liten så skulle jag va väldigt rädd om jag var han eftersom
dom hota mig och slet och slog , skulle inte en sån där liten kille ha en chans att säga eller göra nåt.

Aee jag vet inte vad jag ska göra vill bara att det ska bli rätt
känner mig så tom när hon säger att det är mitt fel

detta var en chans för mig att komma ifrån helvetet hemma
nu har jag fått ytterligare ett ...

Jag är hemma med sjukt barn så det är därför jag var tvungen att gå ifrån.

Det är faktiskt förbjudet enligt lag att slå barn, och i lagens mening är du ju barn. Kan du inte ringa BRIS? Jag tänker att de borde ha koll på hur du bäst skulle kunna söka hjälp.

Helo
förstår !

jag vet men jag vågar inte ringa
och chatten tycks aldrig vara ledig och vill inte skriva ett mejl
vill skriva till den personen direkt

känns som allt går neråt D:

Är du rädd att någon skall höra dig om du ringer?

Det också
men jag har aldrig varit en telefon människa i hela mitt liv
kanske pratat i telefon ett par gånger
vilket jag tycker är pinsamt att jag inte vågar men men
jag tycker det är konstigt att dom inte är mer bemannade på nätet ..

tror endå man bara blir brydd om , om man har fått näsan bruten osv
eller andra delar ...

Fast det tror inte jag. Om de inte bryr sig om en situation som din så blir jag MYCKET förvånad.

Tufft med telefonfobi också, ovanpå allt det andra!

Har lärt mig att aldrig hoppas på nåt
vet inte vad jag ska göra men ordnar väl sig ...
ska vila lite nu du får ha en fortsatt bra dag !

Så hemskt att behöva lära sig att aldrig hoppas på något! Jag hoppas dock att din situation ordnar till sig och att du får möta vettigare människor.

Och tack detsamma får jag väl säga - en bättre dag.