Vad skönt, Orange! Jag upplevde också en sådan skillnad efter att ha fått diagnos. Det här med minglandets vånda blev liksom avdramatiserat och inte alls lika ångestladdat.

*fniss* Precis i början hände det att jag fantiserade om att snoppa av allt kallprat med en replik som "I have Asperger syndrome - I don't do mingling", avfyrat med en cool, iskall, blick (lite som gesten när någon i actionfilmer blåser krutröken lite nonchalant från pistolpipan efter att just ha räddat sin egen och alla andras livhank genom sin supersnabba reaktionsförmåga och sitt kallsinne).

Ja man har sådana scenarion i huvudet och då känner man sig rätt cool.

Bakfyllan verkar mycket värre också. Som en ren jävlig depression i dagar efteråt. Så är det inte utan SSRI. Tror det blir vajsing med serotoninet eller nå't. Jag minns att det blev så här för några år sedan, innan jag hade satt ut SSRI, och att jag faktiskt varit utan känslan tills nu (satte in SSRI för ett tag sedan).

Plus såklart den vanliga bakfyllekänslan som varar dubbelt så länge...

Så misslyckat att gå till psykologen idag. Satt och försökte hålla mina übersvullna ögon i mitt plufsiga ansikte öppna, och ville avsluta hela kontakten för alltid och gå hem. Borde ha sjukanmält mig. Asså, gheez så jag ser ut, värsta morgonfejset i dagar i sträck.

Jag tror att alkohol kan minska effekten av SSRI, kom jag på nu! Det kanske kunde förklara en del? Jag tänker att kontrasten skulle kunna bli större än annars när man inte har den positiva inverkan på serotoninet normalt. Att så plötsligt få markant lägre serotonerg verkan är nog inte så kul för en hjärna som just vant sig vid att få hjälp på det området.

Ja, kanske det fungerar så. Jag har för mig att en läkare talat om den här typen av baksmälla när man går på antidepressiva.

I vilket fall som helst, så brukar sådana här baksmällor få mig att bli mycket mer försiktg med alkohol ett bra tag framöver. 1-2 och kanske 3 glas vin om kvällen är lång (det har fungerat att dricka 3 glas när vi varit ute på AS-AW), eller 1 glas vin och en tequila, men "dricka som jag känner för" - nej tack, känner inte för det

Min önskan för det nya året är att någon här på forumet, helst så många som möjligt, får bejaka sin egen sinnlighet precis som den är, och på helt frivillig basis, utan att det på något sätt behöver förknippas med skam eller skuld vare sig inifrån eller utifrån och utan att någon behöver fara illa av det eller bekymra sig över att någon skall göra det.

Brått sytt går (upp i sömmen).
Blått knytt slår (tycker den som gillar smurfer).

– tourettar jag efter allt klokt och kunnigt som skrevs här nyss.

Tack! Det vore välkommet...

Rått sytt får