Jag drömde om olika slags bostäder som jag flyttade mellan. Det var mestadels olika stora rum inuti lägenheter vilka jag inspekterade och möblerade om för att kunna flytta in i. Vissa hade konstiga hål i väggarna som inte skulle vara där och det var ofta lite trångt. Ett av rummen var iaf. riktigt ljust och fint och jag såg framför mig hur fint det skulle bli när allt var ommöblerat och klart.
I ett annat rum ägnade jag lång tid åt att stapla porslinsfat ovanpå ett väggskåp. Efter en stund kom jag på att det visst skulle vara något annat där uppe och blev lite besviken.

Konstig dröm.

Jag drömde att jag befann mig ensam i mina föräldrars villa (där jag växte upp). Det var mitt på
dagen och fullt dagsljus. Troligen tidig vår, eftersom marken låg bar och träden inte ännu hade
knoppats. Jag stod i köket och tittade ut på gatan utanför. Något kändes fel - kanske för att gatan
låg helt öde: Inga människor syntes till någonstans; inte ens grannarna tycktes vara hemma.

En kvinna (brunt, lockigt hår i en kort (nacktäckande) frisyr; ljusblå, jämnnötta jeans och vad som
såg ut som en herrskjorta i något ljusrött material) kommer gående från vänster på vägen. Hon tycks
mycket förvirrad (kanske till och med galen?) och hon skriker och gormar och slänger med huvudet fram
och tillbaka. Kvinnan irrar in på garageuppfarten och jag ser noggrant till att inte bli sedd genom
köksfönstret (jag tänker att det vore mycket jobbigt att bli utsatt för denna kvinnas uppmärksamhet),
men håller samtidigt koll på den förvirrade kvinnans framfart omväxlande genom köksfönstret och det
vattrade fönstret i entrédörren. En färgad skugga skymtar i det sistnämnda och jag gömmer mig genom
att ta ett kliv i riktning mot köket. En nyckel hörs två gånger i låset till entrédörren, men
dörren öppnas inte och jag ser, genom köksfönstret, hur kvinnan springer nedför garageuppfarten och
viker av åt höger längs gatan. Jag undrar vad andra ska tro om att en galen kvinna ses lämna
föräldrarnas villa.

Jag drömde att jag regelbundet (typ samma tid varje dag) slog följe med en kvinna [vi kan kalla
henne "CH"] på min väg till jobbet och jag trivdes verkligen i hennes sällskap: Hon var lättsam
och okomplicerat juste.

En natt drömde jag [i drömmen] att Salvador Dali (med sin typiska mustasch och vilda blick) var
programledare för ett lekprogram i TV. Jag började se programmet just som Salvador Dali med ena
foten rättade till ett antal, klart färgade käglor, vilka stod uppställda i ett visst mönster
längst fram närmast TV-kamerorna, varpå han sedan avlägsnade sig och försvann ur bild.

I nästa sekund sitter jag, tillsammans med mitt kvinnliga promenadsällskap, i TV-studion i två
stolar, som sitter ihop ungefär som två biograffåtöljer och som står lite vid sidan av som om vi
inte riktigt tillhör publiken, men är där ändå. CH viskar till mig att hon är "lösryckt", vilket i
drömmen betyder detsamma som "sexuellt frigjord" och att hon gärna har sex med mig. Min kropp
reagerar inte sexuellt på det och istället håller jag mig cool och svarar "Aha!" och frågar sedan
om hon mött många killar som gillat att psykologisera kring hennes "lösryckthet". Hon svarar ja och
säger sedan "...and they liked my tits" och trycker upp sin, nu något mer framträdande, men
fortfarande under en röd kofta dolda, byst mot mitt ansikte. Jag svarar "I don't mind boobs".

Salvador Dali föser in en tävlande på scenen tills den tävlande självmant går vidare i riktning mot
scenkanten (diverse ställningar med oklar funktion skymmer min och CH:s utsikt, men vi ser ändå
tillräckligt för att veta vad som pågår) samtidigt som hen blundar och håller ena handen någon
decimeter framför ögonen. När den tävlande kommit fram till scenkanten höjer hen handen och tillåts
därmed se igen. Jag tänker att det måste vara förvirrande att inte veta var man befinner sig när
man öppnar ögonen.

Två kameror med små rotorblad fästa ovanpå flyger omkring och filmar alltihop, men en av dem "sliter
sig" plötsligt i riktning mot CH och filmar henne väldigt ingående (CH ser ut att bli rädd och
sjunker ner i sin fåtölj som för att undkomma kamerans granskande blick). Den andra kameran riktar
automatiskt in sig på den första istället för att filma den tävlande, som nu tycks helt bortglömd.
Alla i publiken skrattar och jag tänker att jag måste komma ihåg att förklara för CH varför de
skrattade (de skrattade åt kamerornas (särskilt den andra kamerans) avvikande beteende).

Jag befinner mig nu tillsammans med CH ute på promenad igen: Vi står vid ett övergångsställe framför
ett stort hus avsett för något slags kulturyttringar. Hon försöker få något sagt, men kommer inte
till skott eller vågar inte säga det rakt ut och jag säger "Spit it out!" (en tredje, osynlig,
person tycks viska något i hennes öra). På något sätt antyds det att jag inte ska ha alltför stora
förhoppningar om att hennes känslor, som hon visar för mig under våra promenader, är äkta - utan
kanske bara professionella.

Jag drömde att jag gick nerför en svagt sluttande stig samtidigt som någon lät stora stenbumlingar rulla mot mig. Det var som ett datorspel, fast live.

Jag drömde att jag var ute och handlade med en riktigt go' tjej. Hon skämtade och log så sött och jag buffade skämtsamt till henne lite lätt på axeln. En sur kvinna stirrade på oss från förarsätet i sin bil, som stod parkerad utanför affären.

Underhållande läsning, MrShoe.

I min dröm från i går vaktade jag någon form av stuga dit övernattande gäster ideligen anlände. Jag skulle förevisa stugans olika utrymmen och lotsa gästerna dit längs en smal stig till att börja med.
Efter en tid såg jag fler och fler råttor invadera stugan och började oroa mig för de minsta gästerna (barnen) som skulle sova över där.
Råttproblemet bara växte och tillslut blev råttorna mer och mer påflugna och orädda, de började springa emot oss istället för ifrån oss.

Efter ytterligare några vändor startade attackerna - råttorna rusade emot gästerna, gärna barnen då, och högg tag i deras vador och hängde kvar där.
Jag började utrusta mig med en lång pinne som jag slog undan råttorna med men attackerna fortsatte och det var råttor precis överallt.
När jag väl fick in några träffar med pinnen visade det sig att vissa av råttorna blivit tama. Nu fick man akta så att man inte gjorde illa en tam, snäll råtta som bara ville gosa men det var svårt att veta för både de arga och de tama betedde sig på samma sätt när de rusade emot en, de ena för att bitas och de andra för att gosa.

En tamråtta var extra söt, vit med svarta hjärtformade fläckar och rosennos. Den såg väldigt mild ut och jag höll på att slå till den innan jag fattade att den var ofarlig.
Det var ångestigt att inte veta om man slog till rätt sorts råtta, alltså!

Hemsk dröm.

Jag drömde att jag var tillsammans med ett gäng på fem personer. Jag kommer in i ett rum med två av
dem bakom mig och två av dem framför mig redan inne i rummet. De två framför är ett heteropar:
Kvinnan har rödlockigt, långt hår och stora ögon. Jag möter helt kort hennes blick (jag tittar bara
på hennes ansikte). Hennes pojkvän går ut genom en dörr, medan hon går ut genom en annan. Jag följer
efter henne, men inser snabbt mitt misstag och vänder. Istället går jag ut genom en annan dörr följd
av de två kvarvarande personerna. Nästa dörr tar mig till den rödhåriga kvinnans rum igen och den
här gången hör jag dörren låsas bakom mig och någon som säger "Det var väl rätt sak att göra, var
det inte det!?".

Vi står helt nära varandra och till slut kramas vi och står och håller om varandra. Hennes hår är
otroligt mjukt. Jag blir mycket upprymd samtidigt som det känns som att en katt trampar
mig i skrevet [inga katter var närvarande].



Känns fenomenet månne igen från vakenrymden?

Kattramp i skrevet.

Jo, råttorna känns igen för det har varit mycket prat om att man inte får mata fåglarna här eftersom fågelmaten lockar hit råttorna - vilket är nonsens. Råttorna finns ju här ändå.
Men den där psykologiska twisten med skuldkänslorna kan jag inte riktigt härleda till något vettigt.

Intressanta drömmar hos er båda!

När det gäller byggnader får jag direkt associationer till det egna självet, med människor som tillåts komma in eller invaderar, sidor man vill visa upp och områden som inte bör beträdas. En smal stig och öppning associerar jag till att vara mån om sin integritet och sina egna gränser - andra bjuds in under kontrollerade former. Sedan blir det otäckt, med råttor som myllrar in utan kontroll - något som dock visar sig vara inte enbart av ondo. Hur man skall veta vad man skall öppna upp sig för och inte är onekligen ångestladdat. Men det där kan ju vara att jag använder CRA:s dröm som ett rorschachtest och projektionsduk för min egen problematik.

Schuberirds drömmar ter sig för mig som relaterade till funderingarna kring SPD och de egna relationerna till andra människor och olika känslor, men det kan ju vara för att jag just läst om dem som jag relaterar till det. En väldig massa ambivalens tycker jag mig se i alla fall, och ibland kanske diffusa gränser mellan egna och andras perspektiv (av typen kamp med ett starkt/rigitt överjag?). "Lösryckt" istället för lössläppt ger konnotationer av att det frigjorda eller sexualiteten skulle stå för något som antingen är lösryckt från andra meningsfulla sammanhang, avskuret, eller (sjukligt?) fragmentariskt i sig. Men är påhejandet (?) från externa röster bara just externt, normativa förväntningar, eller finns det också ett element av frestelse/längtan i drömmen?

Ursäkta om jag gått för långt i spekulationerna! Jag vill betona att det bara är mina egna associationer.

Själv har jag drömt en väldig massa om olika relationer till olika existerande människor, ett enda virrvarr.

Det var en intressant tolkning. Stugan var inte min dock, vet inte om det betyder något.

Det vet inte jag heller. Det skulle kanske kunna betyda att du distansierar dig från dig själv, förhåller dig till konflikten som om den inte rörde dig - en skyddsmekanism för att det är känsligt. Eller att det är konstruktionen av någon annans själv du försöker ha kontroll på, på gott och ont med varierande resultat. Eller att det är någon annans konstruktion av ditt själv som du försöker kontrollera (kanske skulle i så fall råttorna kunna komma från dig, som ditt sanna jag eller som okontrollerade känslor/uttryck som myllrar, något som du är livrädd för i onödan eftersom det mesta är väldigt goa råttor). Eller att det är en konflikt som återkommer i mer än ett sammanhang i ditt liv, därmed lite diffust gestaltad som "någons" stuga. Eller att min tolkning är helt irrelevant.