Med "sin" menade jag naturligtvis "Er" - och med ":04:" menade jag naturligtvis "".

Här sitter man igen och undrar varför man inte kommit i säng ännu. Det såg ju åtminstone lite bättre ut för någon vecka sedan. Nu är det tidscirkus igen. Det är bara att hänga med i svängarna. Inte för att det gör så mycket, då det inte direkt stör andra, hur jag i min ensamhet vevar samma vanliga gamla visa som så mången gång förr.

Som väntat kunde jag inte somna så tidigt som jag hade behövt, så istället hoppade jag upp och städade badrummet lite, gjorde iordning frukost till senare, vilket betyder att jag kan få i mig rejäl sådan, men ändå sova en timme extra (dock bara maximalt 4 timmar totalt).

Jag misstänker att vetskapen om att jag måste upp en viss tid gjorde att jag inte kunde somna - i kombination med ökande hungerkänslor och kvardröjande slem i näsan.

Det var ingen idé att ligga kvar, så nu har jag gått upp och planerar att äta frukost för att sedan ta en tupplur.

Så där är det för mig också, omöjligt att slappna av och stilla någon sorts diffus beredskap som gör det omöjligt att somna om jag vet att jag har en tid att passa och att det är si och så många timmar kvar tills jag måste vakna.

Uppenbarligen somnar jag inte annars heller ifs. som inatt.
Godnattmorgon.

...men vad gör man åt det!?



Idag har det tvärtom varit gurgelsång och dubbla baskaggar som gällt: En fin visa från en trevlig metallorkester piggar alltid upp.

Snart dags att sova skönhetssömn.

Iförd en mycket sexig outfit bestående av pyjamasbyxor, långkalsonger, raggsockor och sedan vanliga strumpor utanpå och på överkroppen pyjamaströja och en stickad tröja utanpå för att hålla värmen.

Vid 22:00 ikväll har jag varit vaken i 24h. Då måste jag väl kunna somna för natten?
Just nu känner jag mig dock klarvaken fast helt orkeslös. Sömntrött är jag inte.

Somnade vid 0-tiden, vaknade 3, försökte somna om, men gick upp cirkus halv fem och förberedde tvätt etc...