etc.
i all oändlighet, och så mer skratt.

Idag skulle jag behöva göra en omstart av min hjärna. Jag dör av skratt över att min "blåsthet" har nått helt nya nivåer.

Total blackout.

Det finns en knapp för att ringa.



Man behöver inte hitta det i alternativmenyn. Det har aldrig funnits i alternativmenyn. Det behöver inte finnas i alternativmenyn eftersom det finns en knapp. Den har en grön telefonlur på sig.



Sanslöst! HUR KUNDE JAG GLÖMMA DET??? Jag måste vara helt sjuk i huvudet.

Det värsta är att jag kanske inte ens hade kommit på det om jag inte hade lusläst bruksanvisningen.

Det är inget fel på min telefon; felet sitter i min hjärna.

Nu skall jag glömma bort att jag kanske har Alzheimer.

Stress bland annat? För mycket att jonglera och kroppen inställd på att koncentrera sig på det nödvändigaste? Kan ju tänkas leda vidare till tråkigheter om överbelastningen fortsätter, jag är orolig för egen del också...

Just det här var litet extremt i att det var så ihållande. Men jag är inte helt säker på att jag inte kan säga så mest av lättnad över att det inte var jag den här gången. Fenomenet känner jag igen. Plötsligt är man helt främmande för ett redskap eller grepp man har hanterat så ofta att det borde sitta i ryggmärgen. Plötsligt minns man inte vad svärmor (en omtyckt sådan) heter...

Ja, alltså, tillfälliga blackouter är jag ju rätt van vid. Det händer titt som tätt att jag för några sekunder inte vet var jag är eller varför, om det är morgon eller kväll, om jag är på väg till eller från jobbet, vilken stad jag är i, och sådant. Så har det alltid varit för mig. Men det här var ju i åtminstone ett par dygn och gällde något så avgränsat - och något jag verkligen inte borde kunna glömma. Och jag har ju diskuterat problemet ingående med både Tele2 och Comvic! Samt med min exmake. I telefonen, för han kunde ringa till mig (jag sms:ade honom och bad honom testa). Offentligt, på bussen!

Nåja, det var ju bra då, att det gick att ringa från telefonen. Och nu är den vältankad också.

Jag skall nog testamentera min hjärna till en ung lovande hjärnforskare när jag blir stor.

Bara för att vara tydlig, det var "grand mal" jag syftade på. Förstod att det var det det gällde. Även jag kan också få "petits mals".

Kan ju försöka lära mig att inte skämmas för dem åtminstone, du tycks ju inte göra det mer än jämnt...

Men är inte det epileptiska anfall där man förlorar medvetandet? Det var det ju knappast.

Jo, alltså, det är väl klart att jag skäms, på sätt och vis, men det är ju trots allt inget jag kan rå för. Rätt vad det är glömmer jag helt sjuka saker som jag inte borde kunna glömma. Så funkar min hjärna, helt enkelt. Jag håller nog på att börja sluta skämmas för det.

Nu är jag mest väldigt lättad över att kunna släppa det där telefonproblemet som har malt och malt i bakhuvudet på mig. Kanske hade jag en vag aning om att det var jag som "tänkte fel". Det kändes lite som i den där novellen av Niklas Rådström där en man vaknar upp och berättar om sin sjuka dröm om att Eiffeltornet aldrig hade funnits - och så är det ingen som förstår vad han pratar om, eftersom det aldrig funnits något Eiffeltorn.

Nej, därav citationstecknen.

Att skammen finns där begrep jag. Syntes ju i inläggen också. Svårt att hitta ord för graderna och arterna av den.

(Novellen, har jag läst den tro? Verkar intressant men vagt bekant...)

Plocka upp kartonger från förrådet så jag kan börja flyttpacka. Sedan har jag tydligen en disk i köket som någon ställt dit

Jag hade ju inte behövt skriva att jag skulle ta uppehåll när det bara blev ett par dagar max. Nu mår jag bättre iallafall, det var bara hormonhelvetet som spökade. I should have known. Ni får ursäkta min labilitet, hörni. (Och finns det ingenting som hjälper mot de kvinnliga problemen? SSRI hjälper inte mig. )

Idag ska jag plugga, leka med dottern och gosa massor med marsvinen. Plus diska och plocka iodning och sådant tråkigt. Om det nu blir av; jag vet inte hur sannolikt det är...

Det där med telefonen känner jag så väl igen, förresten.

Nämen Apelsinen, välkommen tillbaka! Tur att det inte var värre, om man ser det från den sidan?


Sälj disken på blocket? Man måste väl inte ha bild?

OnT: vara stressad för måsten. Försöka vila. Med vad?