Jag gick ju på den där.

Men man lär så länge man lever
Tack så mycket för att du förstörde mina illusioner.

Jag råkade se en intervju med Karin Götblad på SVT2 inatt. Helt underbar intervju, och jag bara älskar den människan! Hoppas intervjun kommer på SVT Play!

Den är där redan, såg den för några dagar sedan.
http://www.svtplay.se/video/369829/del-8-carin-gotblad

Ah! Tack! Då kan jag se början också.

Carin Götblad skulle jag ju ha sökt på.

Sett Carin Götblad. Verkligen sevärd. Om flera beslutsfattare vore sådana som hon framstår här... – men så verkar hon ju också såpass udda i bakgrund och som person att hon kanske har tvingats att antingen sluta sig eller växa. Och hade hon inte valt att då växa hade hon inte kommit dit hon har.

Kan ju inte riktigt värja mig från den där vanliga "aspievarningen" – som jag följaktligen litar allt mindre på. Tvåbarnsmor före tjugo, med bara grundskola och umgåendes med missbrukare, men tydligen ändå utan diverse egna problem som soc och alla andra utgår från att man då har (och som hon påpekade att man då kan få till slut); trodde ett tag att hon skulle klara sig med bara jobb och inga vänner; äter inte lunch och alltid samma mat till middag och längtar till den när hon inte får den; den där okonstlade ödmjukheten, också en viss tafatt- eller blyghet?, i förening med en hög yrkesmässig självaktning men utan vare sig genans eller åthävor; beredskapen att ständigt tänka på tvären, ta in nya infallsvinklar, tala klarspråk om konsulter, gå direkt till de personer det gäller och engagera dem...

Och fan att jag inte hängde med medan hon var länspolischef i huvudstaden. Mycket man missar när man bara orkar snappa upp saker i andra hand.

... till exempel att som lokal polismästare en gång i tiden ha gett en gammal sexistisk hundförare uppdraget som jämställdhetskonsult efter att en kvinna, som ingen lyssnade på, hade lessnat och avgått; efter hans första sexistiska klavertramp (ett utskick med flera av de vanliga könsfördomarna) kom där äntligen igång en jämställdhetsdiskussion – spontant på fikarasterna! – och den vägen fann så småningom till och med männen ut på vad sätt jämställdheten angick dem.

Helt fel. Och äntligen med litet effekt.

(Han hade behövt en ny hund, och distriktet, eller vad det var, hade just då inte haft råd med det, var hennes förklaring till att hon kom på idén...)

Ja, visst är hon helt underbar?! Jag hade länge en bild på henne på kylskåpet för de hade lyckats fånga henne på bild mitt bland en massa vilda skolbarn, med polismössan på sniskan och ett enormt väldigt icke-media-stajlat leende. Tyvärr har jag tappat bort bilden. Jag blev så glad varje gång jag såg den. Det är inte så vanligt med riktiga spontana leenden på bild, och särskilt inte så helhjärtade. Då visste jag inget om vad hon hade uträttat, bara visste att man måste älska en länspolismästare som helt oreserverat jazzar loss bland skolungdom, så att uniformsmössan hamnar på sniskan, och fyrar av ett så nördigt hästgarv.

Nja, jag vet inte.
De där poliskretsarna gör saker med människor. Jag tror inte på att hon är så renhårig hon heller, lyckas man ta sig till en sådan maktposition så finns det nog en skugghistoria som inte är lika ljus. Det syntes tydligt att hon höll tand för tunga ett antal gånger.

Tycker du? Det var inte min bild, men jag ser ju å andra sidan inte allt, så klart.