Idag har jag haft en närmast oemotståndlig lust att krama om kaninmamma, men det privilegiet är väl reserverat för ufo.

Och flabbat åt rubriken på lokaltidningen: "Västtrafik kör över resenärer i Gunnilse". Förmodligen pun intended..?

Zombie du är en stor tillgång !
Jag vet att du inte fiskade efter beröm eller tycka synd om.
Helt ärligt så tycker jag att du är en stor tillgång på forumet.
Absolut inte ute, väldigt inne.
Och med oss andra .
Men jag förstår din känsla.
Aldrig i hela mitt liv har jag fått så mycket positiv respons och vänligheter som från er.
Och jag har ju varit så här hela livet .

Så ni ska veta att jag är tacksam och glad över att få vara just ett vitamin piller!
Kanske tröst och glädje.
Jag vet hur det är när livet inte behandlar en så bra och man bara försöker överleva.
Men jag ser det som, hade jag inte varit med om dessa mindre bra saker hade jag inte uppskattat det viktiga i livet.
Vänskap och äkta vänner .
Jag blir lika förvånad och tacksam när någon säger att jag är snäll eller rolig.
Inte van att höra sådant.
Jag har ju varit sådan hela livet, men ingen har uppskattat mig förut.

Så jag tackar allra ödmjukast. Och tar inte era vänliga ord för givet.
Jag ser det som en förmån att kunna glädja någon , det gör mig lycklig och glad.
En en gång tack för att ni finns!

Visst är det så. Dölja för sig själv kan man ju också göra, trots att man egentligen vet att man gör det.

Så i dag har jag insett den tråkiga sanningen - för vilken gång i ordningen - att jag ännu inte vuxit ifrån, min ålder till trots, att bli snärjd av de förvridningskrafter inom mig själv som verkar genom att göra mig lustig över sakernas tillstånd, över tråkigheten som sådan. Som om den lilla motbilden, det lilla spelet, skulle kunna förmå driva bort tråkigheten och intigheten som jag känner ha ett visst grepp om mig.

Jag får väl vara glad för att jag ännu inte tröttnat på att återupptäcka sådana här insikter och att jag inte hela tiden stoppar huvudet i verklighetens sanddyner, utan åtminstone lite då och då kan hålla huvudet högt, utan att ömka mig själv eller andra. För det har jag nu i dag att tacka dels "Den tråkiga tråden..." på AF, dels och framför allt alla kloka synpunkter jag hittills i dag och tidigare kunnat läsa här på detta forum, såsom i denna tråd.

Glömde ju säga förut att jag är glad att se mer av dig igen. Nu är jag för trött vorden för att kunna svara så mycket mer vettigt på det här, men... jag tvivlar på att du hör till dem som slutar växa med åren. Man kan ju se det så också, väl?

I dag har jag inte lyckats få särskilt mycket gjort. Nå, det är jag i och för sig van vid. Vet inte om jag lyckas vända det någon gång. Är mer inställd på att försöka finna mig till rätta med att det är så livet ser ut för mig.