Nu döpte om jag om henne också?! Gedin med G.
Hoppas att hon aldrig får syn på den här tråden med alla stavfel, det är ju en hyllningstråd framförallt men vem vill bli hyllad av en idiot i rättstavning?

Nå.
Linn Ullman sade något mycket intressant om att skriva, att det var som att ge form åt det abstrakta. Men att man inte kunde förvänta sig att den processen ska förlösa en eller så (från gamla trauman) och att det samma gäller för den som läser.

Uppskjuter mitt omdöme i trådfrågan. Men en sak jag märker är att jag knappt kan se TV-program längre, ens när jag hittar en repristid så att jag slipper sitta vid en dator som dödar den lilla koncentrationsförmåga jag har. Jag lider och skruvar mig som jag inte kan tänka mig att jag kan ha gjort för några år sedan. De är så pinsamma, inte alla men många, med dessa attityder, dessa uppenbart oäkta leenden (helt oäkta eller kanske äkta i grunden men skruvade, hispade, dugerintesomjagärstajlade...), tillgjorda maner som döljer en osäkerhet som nästan får mig att sluta andas eftersom den där människan inte verkar tåla ett uns verklighet utan att blåsa kull, standardiserat överdrivna tonfall inlärda från någon röstguru som uppenbarligen inte kan sitt jobb... vad skulle jag mer säga... typ.

Slappna av. Ni är väl människor, räcker inte det? Jag vill inte bli spänd som en fiolsträng för att ni inte kan vara er själva.

Men Lydia Davis var avslappnadast. Och Lawen Mohtadi i Taikonfilmen. Och Ullman var nog seriös på sitt sätt. Men ska det föreställa en aspie-ordning?? Nej, då måste mer till. [Åter till första meningen.]

Är det Jessica Gedin som är tillgjord och dåligt röstcoachad?!
Hon är ju lite teatralisk och alldeles, alldeles underbar!

Dessutom har hon knappt sminkat sig, iaf. har hon ingen mascara, vilket är snudd på helgerån från det rådande idealet som den presenteras på tv.

Möjligt att Gedin var alldeles äkta. Jag minns inte att jag har sett henne förut. Men de där dragen liknade tillräckligt med drag hos en massa andra jag har sett mer av, som knappast kan ha dem på riktigt allihop, för att mina varningsklockor skulle ringa. Ungefär som att någon enstaka människa faktiskt kan se ut som en retuscherad fotomodell i verkligheten, men då kan man behöva något möte extra innan man vet att det inte är en retuscherad fotomodell. Sedan var det inte bara henne jag skrev det där om, det var åtminstone Per Albin-reportern också. Och slutligen var det givetvis inte hela personerna. Jag skrev bara om det jag vred mig över.

Borde dessutom inte se Babel. Jag har redan problem nog med bokmissbruk. Som jag dessutom är för sjuk för att kunna hänge mig åt.

Per Albinreportern som var så söt?! ( )

Mja, det kanske var litet tillgjort på sätt och vis det mesta. Men tillgjort på ett bra sätt isf. Nu för tiden ska alla program vara så flashiga, det är åtminstone inte Babel.

Eller så har jag blivit avtrubbad av all skräpTV genom åren.

Ja, han som "ler så pillemariskt under pojkluggen".

Ja, han var lite lik dig faktiskt nu när du säger det.

Jag såg en ung musikpoet som log så där pillemariskt under pojkluggen på kulturnatten igår - han var också lik Schueberird.

Man kanske skulle se Babel som alla snackar om? Jessica Gedin är obehagligt lik en tjej som mobbade mig på gymnasiet, men det kan ju inte hon rå för. Det borde inte hindra mig från att ha glädje av vad som tycks vara ett intressant program.

Ah!
Tittar på Babel igen, först det senaste programmet från bokmässan och nu kör jag från första programmet efter sommaruppehållet och framåt.
"Att följa ett träds liv, se det växa..." - Mikael Niemi.

Jag älskar Gedin och Babel. (stendhal)

"Varför är förlusten kärlekens mått?"