Jag bemötte hur du framställde dem. Själva resonemanget har jag inte berört eftersom jag själv saknar kunskaper.

okej då är vi väl överens och det mest berott på att jag missuppfattat dina intentioner.
samtidigt hoppas jag du förstår att jag själv inte har något intresse av att bli bemött på det sättet, även om det givetvis är din fulla rätt att bemöta mig så.

Just det där med att kunna slappna av och verkligen vara sig själv är viktigt. Jag gillar själv att blanda högt och lågt (och blanda in referenser från alla möjliga håll) eller diskutera seriööösa saker på ett, som vissa anser, flamsigt sätt (eller med svordomar om jag vill det). På AF måste man skriva på ett visst sätt (högtravande, torrt och vetenskapligt (ordvalet är viktigare än innehållet)) för att folk ska fatta (det hände inte sällan att när någon annan skrev samma sak, men med "rätt" val av ord, så var alla plötsligt eld och lågor). Jag kan disciplinera mig själv, men efter ett tag blir jag galen av det och då flippar jag ur totalt istället.

Jag har inte varit här så länge, men det känns som att det är en mer tillåtande atmosfär här. Jag hoppas att innehållet ska kunna ses som viktigare än ordvalet.

Om man ogillar någon så har man, enligt mig, tre alternativ:
1) Hålla käften, vilket ofta kan vara svårt. Det kan dessutom få grytan att koka över om locket läggs på för ofta. Det är ungefär som att koka potatis eller sköta ett kärnkraftverk; ibland blir det för varmt och då måste man släppa ut värme för att det inte ska koka över eller uppstå en härdsmälta.
2) Angripa personen indirekt genom att komma med ständiga pikar som är tillräckligt subtila för att inte tolkas som personangrepp, men tillräckligt vassa för att göra skada. Det är ungefär som att ständigt bli stucken av osynliga getingar. Det svider och jag vet inte varifrån det kommer, men jag anar att det kan vara en geting. Jag kan inte göra något åt det, eftersom jag inte kan se getingen. Om jag försöker framstår jag som galen - "Haha, nu slåss tokdåren mot osynliga getingar igen." Till slut flippar jag kanske ändå ut av det ständiga stickandet (och slår ihjäl alla getingar jag ser) och det blir jag som får ta konsekvenserna av någon annans handlingar.
3) Direktangrepp eller personangrepp som det också kallas (mer känt som "ad hominem" av akademikerhororna). Jag ser att någon är arg på just mig och jag kan välja att slå tillbaka (och det framgår varför), ignorera det eller kanske bara ta det som ett skämt och skämta tillbaka.

Jag föredrar alternativ 3 (eller möjligen 1 om det inte är så att det riskerar att koka över (kännedom om den egna personen hjälper, det vill säga kan man hantera att hålla käften eller inte?)). Alternativ 3 känns som mest ärligt och jag behöver inte fundera på vad det betyder.

Alternativ 2 är lömskt och jävligt lågt och manipulativt. Det blir som kinesisk dropptortyr, men med osynliga droppar. Det här forumet känns mest som alternativ 3 eller 1, medan AF känns mest som alternativ 2, vilket också var orsaken till att jag en gång slutade skriva där.

(Akademikerhoror är förresten ofta akademiker och vill också väldigt gärna framstå som akademiker, ibland vill de bara knulla akademiker, men är inte nödvändigtvis akademiker själva, ibland är de inte akademiker, men vill väldigt gärna framstå som det i alla fall. Akademikerhoror uppträder arrogant och fisförnämt, men är egentligen bara ledsna och ensamma. Akademikerhoror tror att bajset blir till guld om de bajsar i en guldhink.)

Om man med låg nivå menar "intelligenta diskussioner" så ser jag inte hur aspergerforum(vad jag kunnat urskilja) skulle vara bättre på den punkten, med undantag för några rena nörd- och intressetrådar kanske. Däremot kan jag tycka att det finns en viss avsaknad av meningsmotståndare att käbbla med här, men de vill ju bara klaga på forumets låga nivå.

Sen är jag helnöjd med att diskussionerna här kan ta mer filosofiska eller estetiska riktningar. Överallt annars stöter man på högljudda vetenskapsapor som bara vill prata om sin ofelbara logik.

Det var en synnerligen arrogant och fisförnämn definition för något skumt och uppdiktat begrepp. Med en substanslöshet fullt i nivå med mycket annat på detta forum.

Skit blir inte mer värt för att det skites i rännstenen.

För övrigt ska jag väl tillägga att jag personligen inte känner mig det minsta berörd av det citerade stycket. Så det är inte därför jag skriver detta inlägg. Jag ville helt enkelt ge svar på tal enligt ditt tredje alternativ. Har ingen som helst avsikt att kommentera något eventuellt svar på mitt inlägg.

Monologer är ju typiskt aspies säger dom

Som aspergare förväntas man tyvärr tänka med enbart vänster hjärnhalva (typ naturvetenskaperna eller rena (och inte sällan strikt regelstyrda) faktavetenskaper). De som inte gör det, glöms då lätt bort, vilket jag hoppas inte ska ske här.



Utveckla gärna varför du tycker det. Genom att göra det har du ju en chans att påverka genomsnittsnivån.



Skit är skit. Guld är guld.

Äh. Låg nivå. Vad poliserna gör i tunnebanan är låg nivå.

Mycket bra inlägg med kloka synpunkter och reflektioner, tycker också att detta forum verkar ha en skönare, mer tolerant och avslappnad stil än AF, där det är ett väldigt lågt i tak mot de som bryter mot den rådande åsiktsagendan, man blir genast angripen av den osynliga getingsvärmen så fort man sticker ut näsan lite för mycket..här kan man mer slappna av och skriva vad man känner för utan att få getingstick stup i kvarten när det inte passar.

Överlag så vill jag INTE tvinga någon att tycka eller känna efter vissa regler.

Det är också möjligt att skicka ett PM till mig om åsikterna går isär.