Jo, men kramen till honom behöver han ju inte veta om varför han får eller varför den är varm... kan ju bara framföras bland alla de andra kramarna vid läxläsning eller valfri godnattstund... äh jag menar att det är bra för honom att ha en mor som är lite mer insatt i det här med diagnostik styrkor och svagheter och att diagnosen kanske kan bli det nödvändiga verktyg som behövs för att manövrera med i en ständigt föränderlig värld...
Ska inte påstå att jag förstår... men det blir så tråkigt för dig om du nu tar på dig även all den "packning" som du också oförskyllt fått med dig i bagaget.
Själv brukar jag fundera på hur livet skulle gestaltat sig om jag sluppit undan med bara hälften av allsköns "gujjemujje" skit som hänger med i allt vad jag än gör och tar mig till med, men det är i mina svagare stunder som de tankarna väcks till liv dvs nästan jämt
Nä, jag vill faktiskt inte komma undan de erfarenheter som ändå är involverat i min personlighet, tror på något vis att mitt liv skulle varit än odrägligare om det för mig funnits ett val att göra beträffande vad mina gener ska bestå av, på sätt och vis lever jag i den bästa av världar, är ju intresserad av historia och det ger mig ett gott perspektiv på hur livet utvecklats i olika tider och framtiden är ju inte skriven än... även om också den ter sig ganska mörk så är det i kontraster som ljuspunkterna dyker upp likt stjärnorna på himlavalvet, allt är ju så
himla stort...
Skickar en varm kram till (
varken mer eller mindre) som du får ge från det lilla bus
(s)iga barnet i mig till det lilla ledsna barnet i dig.
db