Tack!

Tack även till Kaninmamma!

Enda stället jag känner mig trygg och någonting som kan liknas vid lycklig är i drömmarnas värld.
Om jag kunde skulle jag försätta mig själv i en permanent koma där jag kan drömma mig till vad jag vill tills kroppen lägger av.
I mina drömmar kan jag springa jättefort och hoppa jättehögt. Ibland kan jag också flyga.

I vaket tillstånd är det tryggaste jag vet mitt eget hem. Men bara om det är tyst runtomkring och ingen stör.

Men... Vad menar du med "hemlös"? Är du det nu? Du får bo här!

Jag skulle säga att min trygghet är hos pojkvännen. Med honom behöver jag inte spela teater.

Jag har min trygghet i mig själv samt hos familj, pojkvän m.fl.

Du er snel hest . Asså jag får vara hos farsan men orkar inte just nu pga hans alkoholanfall. Ska vara i stan ett tag innan jag åker tillbaka....

Okej...

Jag är trygg i mig själv, ofta så pass trygg att andra också söker sin trygghet hos mig. Hemma eller ute spelar ingen roll, jag vet att jag kan hantera de flesta situationer inklusive hotfulla sådana.

Grattis ! Du har kommit långt vi kanske kommer dit även vi en dag.
Känn dig stolt och glad över det tycker jag( och jag glädjs verkligen helhjärtat )

Jag har nog alltid haft min trygghet i min förmåga att prestera. Och på sistone har jag inte presterat särskilt mycket... Jag vaknade precis med den insikten och frågeställningen om någon del av mig vägrade prestera för att se om jag duger ändå. Innan jag somnade höll jag på att läsa ett kapitel om att kommunicera med sina inre dissociativa delar.