Titti och Alien är riktiga grovsubbor. Butchfittor med lika mycket passion och elegans som lobotomerade spärrvakter.

Alien är en svensk sinsboldly/Merle Morrigan. Ett freak of nature som skämmer ut alla äkta aspergare.

Kan inte annat än hålla med dig!

Det du visar upp här är ett typexempel på det jag kallar "selektiv empati". Det är när man totalt struntar i alla andras känslor för att kunna vara empatisk med den man för tillfället har ett gemensamt intresse med.

Mats, den tunnhårige webbväktaren i de svarta jeansen, måste visa sin chevalereska sida inför "damerna" (kossorna) för att då kanske få sitta med på gruppträffen och dricka NesCafé ur plastmugg.

Byter vi ut "selektiv empati" till "objektiv empati" så håller jag med.
När det är tillåtet för forumisterna att mobba ut en individ och sedan få bekräftat av admin att det är såhär man skall agera, så är något fel.
Det selektiva har ni stått för, inte lillsanna.

Kan säkert ligga något i, fast den där selektiva empatin handlar väl om att jag känner igen situation/reaktion och det brukar gälla trasiga människor som jag inte har något behov av att jävlas med.

Hel rätt! Fast jag hade aldrig kommit på själv att förklara det så. Och sen är det väl så att empati bygger på att man faktiskt kan förstå hur andra mår genom att ha upplevt en del själv och då är det lätt med empati.
Jag har aldrig känt empati för de där bimbona som har smink och kläder som huvudintresse som det finns tyvärr finns rätt många av. Tacka veta jag hunden och skogen, de är trygghet till skillnad från människor i regel.

Är empati någonting man kan bestämma sig för att ha? Jag brukar kunna låtsas ha empati. Men det är inte empati då utan något annat.

Jag saknar förresten Albulena, hon var härligt outspoken på ett vad jag tolkade som genuint turk-sätt. Förorten jao. Walla bror, vad händer, liksom.

Men alla dessa frispråkiga autist och AS-arketyper spolas ned i avloppet på Aspergerforum, för fula för att få representera kollektivet, som ska bestå av tågtidtabellsamlare som kan räkna till tio precis som Kalle Anka försökte göra.

Kalle Anka hade blivit tjock bannad från Aspergerforum omedelbart yo! Ese, han kan inte sitta på fingrarna bror, han ska bort lenn. .

Ja mycket av det kreativa verkar ha mattats av. De livaktiga diskussionerna har planat ut helt nu när man vill locka fler medlemmar. Till viss del är det bra, men...om det ska råda språkcensur blir det ju trist. Jag vill inte se ett föräldramöte eller styrelsesammanträde när jag loggar in utan ett kreativt brainstormande bland en massa originella karaktärer som kan uttrycka sig.

Det måste svänga helt enkelt. Annars dör dynamiken ut (men det är precis det en del vill, alltid med hänvisning till "de känsliga"). Om man är så känslig har man inte på forum att göra. En del borde ha en nanny bredvid sig när de sätter sig framför skärmen för själva kan de inte ta ansvar för vilka diskussioner de ger sig in i...utan konsekvent ge sig in i alla laddade diskussionsämnen såsom politik, religion, samhällsfrågor, fläka ut en massa privata saker ur sin sjukdomshistoria etc samtidigt som de trycker på "anmäl" så fort de blir emotsagda.
Det beteendet kan man ta hänsyn till om vederbörande är tonåring, men för de som är några och tjugo...då blir det bara pinsamt.

'Först prata politik, sen lägga ut bilder på min Hello Kitty-samling och skriva på barnspråk, here we go....'

Nja jag tror inte man kan bestämma sig för om man vill ha empati eller ej, men jag tror faktiskt den största missen i diagnoskriterierna är just detta med empati.

Jag tror ingen, avsett om den är NT eller NPF kan känna empati om man inte faktiskt varit i en liknande situation själv, så att man verkligen kan känna med vederbörande. Jag tror helt att det helt enkelt handlar om sympati om man känner med någon som tex farit illa.

Det som är knutpunkten är väl egentligen den att autistiska människor som regel inte har lika många mänskliga kontakter där de faktiskt kan ha upplevt något liknade som får dem kan kunna känna empati, förmågan att kunna känna med/förstå vad människan egentligen går igenom.

Det i sin tur betyder att man faktiskt kan lära sig empati, på sätt och vis. Ju äldre man blir och ju fler människor och situationer man varit med om, desto större förmåga att kunna känna in/med andra människor.

Jag tror inte att autistiska människor som regel är mindre empatiska än andra, men om man utgår lite lätt ifrån hur olika män och kvinnor är från födseln. Män har ju faktiskt mindre empati pga *vad det nu var* reptilhjärnan tror jag, som får mannen att kunna fungera tänkande och inte kännande för att tex kunna jaga och skaffa mat åt familjen.

Om man sen tänker sig att den autistiska kvinnan närmar sig den manliga hjärnan, så förstår man ju också att den manliga hjärnan också får mer reptil-egenskaper.

Hummm nu tappade jag tråden och återgår till mitt pussel