Idag har jag skjutit upp saker alldeles för länge.

Och för långt?

*tar fram en polygrip*

Hmm, ena katten gnager på en bit...vad är det för något? Nåt snörvel har hon i munnen iaf.
Det vill inte jag bli bjuden på.

Har delegerat till åttaåringen nu, hon har fått utförliga instruktioner för att fylla den STORA kastrullen med vatten. Den metallfärgade, alltså silver. Ja, den. Häll i vatten nästan ända upp. Ja, hälften och sedan hälften av resterande hälften. Locket på. Ja, locket som ser ut att passa till. Ställ kastrullen i mitten av vad heter det? Plattan!...Ja, den i översta raden längst till höger. Den stora. Sätt på RÄTT platta på sexan. Rätt platta. Titta noga på beteckningarna över vredet. Ser du vilken det är?

BRA!
Nu väntar vi tills det kokar upp.

Varför gick jag inte upp och gjorde det själv?

Nu var jag uppe iaf. och satte på rätt platta och kontrollerade allt i största allmänhet och vaskade av katt med bajsrumpa.

Ja, det är ju också en idé, förstås.

Det låter väldigt likt mina fåfänga försök att få sonen att fixa sin egen frukost tidiga söndagmorgnar då han är outgrundligt pigg.

Idag har jag tagit två steg framåt och ett tillbaka, så nu blir det till att vänta igen. Fan.

Flummat runt på några forum.

Gått kurs i doktorandhandledning hela dagen. Suttit på buss en massa och granskat en text som jag skall vara kommentator på inför publikation. Känner mig ganska slutkörd.