Jag blev nöjd och jag byggde faktiskt ovanstående - om än bara exteriörerna, förutom enstaka interiörer till elstationen.

Oj vad häftigt!

Kanske du har missat den här tråden, Kaninmamma?

(Jag är rätt avundsjuk. I brist på verklighet att skapa i skulle jag gärna skapa virtuell, men hur tar man sig igenom det tekniska...)

Lagat förrätt och huvudrätt och hivat lite vin så nu är jag halvfull och ganska glad

Idag har jag gosat med tre katter och sju hundar.

Idag har jag sett diverse filmer av varierande kvalitet.

Min son somnade mitt i tandborstningen idag. Det var sött. Nu ligger han precis som han gjorde som bebis: på mage fast med knäna uppdragna ända till hakan, och fötterna i kors under rumpan.

Själv har jag grubblat en del över vad jag helst av allt vill ha ut av livet, särskilt de delar som rör andra människor. Mer friluftsliv står i alla fall högt i kurs. Med eller utan andra människor.

Sådant som jag kan se i dubbelexponering: den ömma förälderns (och att även mina var sådana, för allt som gick åt helvete... ), och barnets som vrider sig i pinsamhet åtminstone några år senare...

Hur menar du med detta? Skämmer jag ut min son genom att skriva så där?

Det vet väl inte jag heller. Din son och ert förhållande känner du bättre än jag. Menar bara att jag kan känna vad den ömma föräldern kanske känner, och jag vet hur ett "typiskt", "vanligt" eller dylikt barn som vill bli stort och inte förknippas med sådant som vuxna tycker är sött hos småbarn kan känna.