Meckar de?

För ovanlighetens skull vet jag varför jag är nere. Jag antar att det är ett framsteg.

Gör de?
Illa i så fall.

För trött för att veta

Magkniiiiiiiiiip.

Jag såg framför mig ett meningsfullt liv, och så rycktes det undan under mina fötter. (Det skulle kanske ha platsat bättre under "Dagens hybris"... om det inte vore så fritt från genuin hybris. Och det är min dagsform, hur patetiskt det än låter.)

Men jag klandrar ingen. Är nästan ännu mer ledsen för den andres skull. Hade så gärna velat vara rätt.

Blaha blaha... Jag skall nog överleva det här också.

Lite förlöst faktiskt: En ny riktning kan skönjas - på flera plan.

Kul.

Jag mår faktiskt förvånansvärt bra jag också. Jag hade en väldigt klargörande dröm inatt som jag tyvärr inte minns. Men klargörande var den.