Edronax, nej, det slutade jag med när det inte hjälpte på utlovad tid + marginal. Jaså det var SNRI. Jaha, inte ens det hade jag reda på. Min hjärna hade tappat kopplingen därför att just det preparatet fick jag inte för att höja stämningen utan för att läkaren ansåg att det kunde skjuta tillbaka ens dygnsrytm. Nå, det hade ungefär samma verkan som det andra SNRI:t förut och som Concerta, Strattera etcetera: höjt blodtryck och höjd ytlighetsupplevelse, stressnivå och ensamhets"behov".

SSRI hade jag liknande sexuella biverkning. Drar mig nu till minnes att jag nog fick det av Edronaxen också förresten. Ska man bli utan sexuell förmåga vill jag nog helst få hela sexualiteten avstängd. Kunde ju i och för sig vara en befrielse. Som en amputation lär kunna vara det, antar jag, och gärna tillsammans med övriga sociala behov när den ändå håller på. Men det där beror ju på så obekvämt mycket.

Får hoppas Cipralexen hjälper dig.
Frispråkig, vet inte hur du själv bedömer det här...

Jag tror att jag bedömer det som viktig samhällsinformation, faktiskt.

SNRI står väl för selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare? Edronax hämmar endast återupptag av noradrenalin.

Jag hoppas att SSRI + ritalin gör att biverkningarna tar ut varandra. Det vore väl bra, eller hur?

Jag känner folk som blivit lyckligt kastrerade av Sertralin och Efexor, ifall det låg något som helst allvar i det där.

I alla fall så lär Cipralex sänka blodtrycket.

Jo, det är det ju.


Jaha, jag hade fel ändå. Ett *NRI alltså. (Asterisk = hypotetiskt ord. Vet inte om det "finns".)


Onekligen. Får hålla tummarna (för oss båda. Även om jag för egen del är bränd av tidigare erfarenheter).


Så som dagens vård + min ekonomi ser ut så vete fan om det inte gjorde det. Dock är det naturligtvis aldrig så _idylliskt_ i verkligheten som på kartan.

Låter ju bra, om man inte redan har för lågt.

*försöker lägga också det på minnet*

Jag tror att jag i smyg kommer att prova att sänka dosen framöver, efter att jag utvärderat effekten av att byta preparat. Jag har lite känslan av att gå med för starka glasögon.

Och om noradrenerga biverkningar kvarstår kan hända att jag för på tal att prova Metamina ist.f. Ritalin, efter att rejält ha läst på. Schkrünklaren lär rynka sin panna och fnissa ännu mer besvärat än vanligt, men högt blodtryck är trots allt inget att leka med. Inte ständigt förhöjd alarmberedskap heller. Men frågan är om man vill ha ett preparat som är mer likt amfetamin...

Just det... man kan få fibromyalgi av för högt noradrenalin också, har man börjat tro. Inte att leka med, det där.

Fasen, jag är verkligen en galen forskare.

Men det skulle ju behöva hända lite mer på den där forskningsfronten, helt enkelt. Skall man vara labbråtta kan man lika gärna vara det åt sig själv.

Låter förnuftigt. Särskilt som sådana som vi fanimig brukar vara stressade nog redan i utgångsläget (vilket vård & vetenskap borde vara mer medvetna om än de är)!

Och det där med amfetamin lär väl förbli en kinkig fråga (även bortsett från de okunnigas fördomar då) tills forskningen har trängt djupare in i vad som händer när kroppsegna ämnen, eller nästan kroppsegna, tillförs utifrån, in i ett system som kanske har för litet av dem men för den skull kanske inte bara kan svälja mer av dem utan att något sticker ut för långt på annat håll... eller vad som nu händer, som sagt. Antar jag.

Jaha, det också. (Tänker också på det här... ?)