Nä, tror du är den ende "nattugglan" som är uppe så sent på ottan ... ?
kanske en av dina från häromnattas "teleporterade" gökar som söker sig tillbaka till där den trivs och den känner sig mer hemma

Nä, ... "Gök" var dumt skojat när den ju inte är större än en möjlig sparvhök,
och den här var ju större än en Korp ,
Duvhök kan om den är en hona vara i storlek som Korpen,
vingspannet alltså!
Och Duvhöken trivs i många miljöer
som skog, park och stad,
ja där andra fåglar trivs.

Hmm ... såg att JR svarat, men postar ändå, Duvhök av beskrivningen att döma!

Lägger lite långsökt och klåfingrigt till att det i mycket sällsynta fall händer att "Kärrhöken" förärar stadsborna med ett oväntat besök ... om det då finns vattenmiljöer i närheten, den häckar iofs helst i mer öppna landskap, har dock själv från min cykel påträffat både brun och blå Kärrhök i tätort, den blå där den inte skulle finnas men fanns ändå, från mina minnen av "cykeltur" håller jag i ett kärt minne från en passage genom en hästhage ett möte med en häckande Ängshök (liten Kärrhök enligt böckerna) där den absolut och inte ens i sällsynta fall fick finnas!!!

Så här på forumet tillkännager jag det som jag inte annars bryr mig om att vidmakthålla, att jag inte bara saknar vissa hästar i stallet utan att jag har pippi som pippar på loftet och det vad än Ornitologerna säger om biotyper och taxonomisk ordnüng etc ...

Cykeltur på väg *tar av mig hatten* för dig Zombie Att cykla är nödvändigt, om man vill "lyckas"!

db

Tack för tips RJ och db. Minns inte vingspetsarna. Hetaste tips efter det jag har orkat läsa på (än) kan möjligen vara hökuggla, duvhök eller ormvråk. Teckningen minns jag som jämnt gräsandshonespräcklig och den kraftiga korthalsade konturen verkar kunna stämma på alla tre. Fast var den inte större i förhållande till en korp? Minns jag fel på korpen? Tyst flög den också förresten – tror jag. Hann inte riktigt ställa in reglaget på "uggletyst?" förrän den var borta. Rädd för att krocka med träd verkade den inte.

(Glömde visst säga att det var åtta - nio på kvällen. Vem är ute så dags på morgonen? )

Oj då, blir jag tagen av sig hatten för? SÅ märkvärdigt är det väl inte att cykla.
Men nödvändigt (necesse velocipedire est eller vad de kan ha sagt), det håller jag med om.

Glömde ju säga...



Och db, kan inte ornitologer tänkas vara en av de där rätt aspiga specialintressegrupperna där många kan vara oresonligt tvärsäkra på sig och sitt (apropå var ängshöken kan häcka och så)?

Givetvis kan det tänkas vara så, och det är också med den största oresonligt tvärsäkra sannolikhet enda rätta förhållningssättet ...

*suck* har länge avundats ornitologernas kunskaper ...
men funnit det besvärande att med vad än naturen har att bjuda på ...

Så skall den räknas och katalogiseras för en oändlig diskussion
som bäst passar i sociteten, och med det sagt ...
så räknar jag mina egna fynd som "gåvor"
givna att förvalta till en tro på att jag inte måste ha ett svar på naturens gåtor ...
kanske det ändå är min lott att med "barnasinnet" behålla min nyfikenhet
på det som naturen så generöst låter mig få uppleva ...

tänker mig hur det var med den enda och rätta tron på 1600/1700-talet,
som då att det var en utbredd uppfattning att svalorna övervintrade
på bottenfrusna sjöars sedimentlager
och då påstå att man sett något annat

Men saknar min barndoms Gök

Hade tur för ett halvdussin år sen då jag så här års
fick återhöra min barndoms läte i ett tiotal dagar
sena kvällar/ljusa nätter/tidiga morgnar ...
som en "madeleinekaka"

*andas in* den Göken och inte heller någon annan Gök har hörts sen dess,
Det är något med landskapet, "skogsförädlingen" eller vad 17 som inte numera passar

I naturen är jag än så länge inte funktionshindrad och det vill jag ta vara på, så länge jag nu förmår ...
Har min vän hunden som numera är gammal och förlorat en del funktioner men hänger med, än ...

Vi passar på och njuter tillsammans, cykelturerna inte lika ofta men nog så långa, tillräckligt långt för att komma till trygga skogar där hunden får vara hund med vad det kan betyda i att slippa de krav som tätorten ställer,
långt från farlig trafik, "Hundaggressiva" individer(såväl tvåfota som fyrfota), och slippa koppel

db

Skogs"förädling" ja... och mycket mer som väcker tankar, känslor och igenkänning...

Men göken... att du aldrig får höra den då? Den jag fick höra häromveckan höll till i ett rätt smalt skogsbälte med förort på två sidor, och den häromdan kan ha varit samma. "Är de så vanliga?" tänkte jag när jag började röra mig litet mer i de här kvarteren. Kanske inte ändå?

Storlom, kornknarr och massor av knorpande och knispande morkullor, alla har
dom hållt mig sällskap ikväll och nu mot natten, vackert sjungande trastar av
olika slag och naturligtvis gökar.
Nu har fladdermössen tagit över scenen och konstflygande skuggor snappar efter
nattfjärilar mot den nordiska blå sommarnatthimlen.
Det här är en bit paradis som människan nästan glömt, fast det ändå är så nära,
bara ett infall bort.
Det här är hemma, och det är tryggt att känna samhörigheten med alltet här ute,
här bor min "gud", det är helande och ger själsro, det sällsynta lugn som för mig
är lycka.
Nu ska myggnätet fällas ner och det är dags att sova, naturens ljud är så sövande.
Imorgon är en ny dag, men det bryr mig inte, kanske huldran kommer och värmer
mig inatt, hon är välkommen....

Det låter något det. Och "ta vara på det" är väl överflödigt när det gäller dig...

När jag hörde den sist var det i miljö liknande det du beskriver, men jag vistas ofta i skogar utanför tätorten, rent lantliga kulturlandskap och näst intill orörd skog i naturreservat men även i skogsägares mer kommersiellt brukade hyggen och planteringar, även i några fina mindre sjömarker som ännu inte annekterats av kommunens utförsäljningshysteriska "klåpare" (tidsfråga bara, fornlämningar redan vandaliserade, etc)

Jo, Göken anses vanlig och förekommer tillräckligt ofta för att inte anses hotad, även om det nu har börjat rapporteras att det nu har hänt något i "landskapen" dvs över en tid på c:a 50-år så har den minskat och de senaste 20-åren märkbart i vissa "lokaler", vidare så har även gökens "värd-fågelarter" förändrats, men inte på så vis alarmerande men ändå.

Vår gök som vi känner den är specialicerad på en värdfågelart i taget och om den värdfågeln försvinner t.ex Rörsångare, så måste just den göken söka sig vidare ... olika värdfåglar för olika gök-populationer hmm hoppas den här länken ger en bättre beskrivning av det jag önskar förmedlahttp://www.tomtskadningidalsland.se/gok.htm



RJ såg att du avlagt lägesrapport, önskar dig en rofylld natt ...
om nu inte din tro på Huldran håller dig vaken,
som du kanske tror hmm
få henne på rygg

Ajaj, hon har ingen rygg
inte ens en ryggrad
som håller na' uppe
skogens lille pinuppe

Den som sett Huldrans rygg
lär inte heller komma undan Maran
och en ritt av maran, Ajajaj ajajajajaj ...

bäst å' ligga på mage

db

Ingen huldra, skönt det, hon hade säkert börjat tjata om något
efter ett tag hon med En vässla undersökte vad jag var för ett
underligt djur tidigt i morse, sen gick den hem. Fåglarna jobbar
skift, olika arter byter av varandra, dom verkar så glada och är
kanske det, vad vet vi som bara tror på det vetenskapligt bevisade.
Mystisken är här hela tiden närvarande.