*ganska skrämmande*

Äsch, nu fick jag ju aldrig briljera med min tydiga tyska och fina finska, men nåja, man kan ju inte få allt här i världen. Välkommen jag visste väl att kalkonläsken skulle göra susen. *tar en klunk till*

De dricker alltså kalkonläsk på bilden (ifall att du undrade), men jag glömde klistra in verkligheten.

Jag känner mig rätt autentisk faktiskt. *en smula stött*

Ja, det behöver du nog inte oroa dig för. Den CRA jag trodde att jag kände skulle personligen ha blivit rätt så rejält kränkt över att få sin autenticitet ifrågasatt. Hon hade ett stort och rymligt och öppet hjärta och förmådde att tycka om människor trots deras egenheter, hang-ups och skiftande (både uppåt och nedåt) humör och självkänsla. Finns hon kvar någonstans där inne kan du ju ge henne en kram från mig. Den CRA jag kände ville gärna ha sådana.

Ser att det säkert kan verka som om jag ifrågasatte CRA:s autenticitet. Det var inte vad jag hade i tankarna, utan jag vet av bland annat egen bitter erfarenhet hur saker kan slå tillbaka när man har sträckt sig längre än man hade inre täckning för på olika sätt. Annars instämmer jag i Incos beskrivning.

...och jag brukar inte krama vem som helst faktiskt, inte ens över nätet. *surmulen*

...och inte har jag någon jävla kalkonläsk att muta med heller. Orättvist!

(Vad är det för något?)

Du kan få några flaskor av mig, jag har fler i källaren.

Så generöst! (Men allvarligt, vad är det?)