Förbannad på mig själv för att jag försöker sabba allt som är bra.

...och skiträdd för att jag ska lyckas.

Låter bra - grattis!

Läst på löntagarbloggen om hur årets förstamaj-demonstrationer var större än förra årets. Viss framtidstro ger det. Jag gick längst bak i vänsterpartiets i år med en annan person från Gröna partiet. Vanligen går jag med syndikalisterna även om jag inte är medlem i något fack (när jag blir stor ska jag vara övre medelklass, men jag ska inte glömma bort var jag kom från, hoppas jag)

Vet faktiskt inte hur dagens form är, vet inte ens vad det är för dag, och orkar
inte ta reda på det heller, formen kanske är som en pinne i skiten... eller när jag
tänker efter, snarare som skiten runt pinnen!

Dagsform:
Troligen lite omogen?

Själv är jag rädd att jag är övermogen. Som en fallfrukt.

Bör du ätas upp innan det är för sent? *ringer jourhavande kannibal*

Ja, det blir nog bäst så. *gravallvarlig min*

Hur vill du bli tillagad?